91福利

Introduction

El Pla, Berga, and Sant Mart铆 (Barcelona) are, respectively, a town, a city, and a district of Barcelona. They are also the places of origin of the authors of the present paper. In recent years, we have seen the changes that have occurred in our society as a result of the arrival of immigrants. We wanted to see if the new languages affected street graffiti in any way. Unlike education or product labelling, graffiti is an aspect of everyday life that is not regulated by language policy.

Theoretical framework & contextualization

Nowadays, Catalonia is an autonomous community in the Spanish State. It is located in the north-east of the Iberian Peninsula and its official languages are Spanish, Catalan (the autochthonous language or llengua pr貌pia), and Aranese (also known as Occitan, the autochthonous language of the Val d鈥橝ran area).

Figure 1: Knowledge of languages, 2013-2018

The above graph charts the knowledge of these languages in Catalonia (except Aranese since it鈥檚 not spoken in any of the chosen locations). Spanish is understood, spoken, read and written by almost the whole population. On the other hand, Catalan is understood by almost everybody, spoken by 80% of people, read by almost the same percentage, and written by 65%.

El Pla: El Pla de Santa Maria is a small town located in the Alt Camp comarca, in the Camp de Tarragona zone. According to the data provided by the City Hall, El Pla has 2,375 inhabitants, of which 202 were born in a foreign country. They represent 8.51% of the total population. The data also lists the most prevalent countries of origin: Morocco, Romania, Gambia, Senegal, Cuba, Italy, Colombia, Poland, Portugal, Honduras, and China.We collected demographic data about each place in order to compare them and to understand the social context of each location:

Berga: Berga is a small city and the capital of the Bergued脿 comarca, in Central Catalonia. According to Idescat, the Institute of Statistics of Catalonia, Berga had a population of 16,494 inhabitants in 2019, of which 2,603 were born in a foreign country. They represent 12.51% of the total population. Unfortunately, the City Hall did not have any data available these people鈥檚 origin, so we used the data for the whole area, or 鈥渃omarca鈥�, instead. The main countries of origin are Morocco, Romania, Venezuela, Colombia, Honduras, Poland, Pakistan, China, Georgia, the Dominican Republic, Ecuador, Italy, and Argentina.

Sant Mart铆: Sant Mart铆 is one of the 10 districts of Barcelona, the capital of Catalonia. According to Idescat, the population of Sant Mart铆 in 2019 was 238,315 and 18.45% of the inhabitants (44,000) were born in a foreign country. The most common countries of origin within this population are: Italy, China, Pakistan, Morocco, France, Russia, Colombia, Peru, Venezuela, Romania, Argentina, Ukraine, and Bolivia

Methodology

To carry out the project, we observed our surroundings during 15 days. We documented all the graffiti we found in El Pla, Berga, and Sant Mart铆, and gathered a corpus of 175 graffiti. To analyse this corpus, we have classified the wall writings by language. The majority were written in Catalan, Spanish, and English. We found only one case in Italian. Furthermore, we have taken into account that in some cases – mostly when authors omitted the accents – graffiti in Catalan and Spanish became homographs.

Figure 2: A Catalan graffiti in El Pla

Figure 3: A Spanish graffiti in El Pla

Results

El Pla: In El Pla we found 57 graffiti. More than half, 31 or 54,29%, are written in Catalan; more than a quarter, 16 or 28,7% in Spanish; 7 or 12,28% are Catalan and Spanish homographs, and 3 or 5,26% are in English.

Berga: In Berga鈥檚 corpus we gathered 71 graffiti, of which 47 (66,2%) are in Catalan, and 7 (8,45%) are in Spanish. We found a total of 9 wall paintings that are Catalan and Spanish homographs, and another 9 in English. Each of these represents 12,68% of the total amount. There鈥檚 no graffiti in any other language.

Sant Mart铆: We found a total of 47 graffiti in Sant Mart铆. 21, almost 45%, are in Catalan. In both English and Spanish there are 9 wall drawings, representing each 20% out of the total. There are 7 Catalan and Spanish homographs, and one graffiti written in Italian.

Discussion

At first, we thought the immigrants鈥� languages would be represented in the wall paintings, but almost all of them were written in Catalan or Spanish. After discussing this with the members of the Eutopia Learning Unit 鈥淢ultilingualism and Diversity鈥�, we鈥檝e come to the conclusion that the choice of language may be related to the reason for graffiti. Graffiti are often written to express disagreement with the current political situation, and the message they convey aims to have an impact. It may not achieve its goals if it鈥檚 written in a language that is not spoken in the area. All in all, graffiti are just one of many fields where language is closely connected with society.

Conclusion

We can see that the most represented languages are the official ones (Catalan and Spanish), followed by English, which we suppose is used as a lingua franca. The graffiti in Spanish or the homographs can represent the immigration from Spanish-speaking countries. Aside from that there isn鈥檛 any other language represented, except a single isolated case of Italian in Sant Mart铆, which has a high percentage of Italian population.

Even though we have seen in the graph that Catalan is not the most spoken language, written, read, or understood language, it is the one we find most often in the graffiti of all three locations.

Finally, we鈥檝e observed that the size of the analysed area doesn鈥檛 have any impact on the representation of the immigration languages.

In conclusion, we can affirm that almost all graffiti are written in the local languages, which are Catalan and Spanish. Therefore, in this field, there鈥檚 no representation of the real linguistic situation of our surroundings: multilingualism.

References

Cru, Josep et al. (2014). The Management of Multilingualism in Urban Settings. Barcelona: Linguapax International.

Government of Catalonia (2020). Language Policy Report 2018. Government of Catalonia, Ministry of Culture.

Gorter, Durk (2013). 鈥淟inguistic Landscapes in a Multilingual World鈥�. Annual Review of Applied Linguistics, 33, pp. 190-212. doi:10.1017/S0267190513000020

Idescat. Institute of Statistics of Catalonia. [online]. . [Retrieved: 18 November 2020].

---

Introduction

Catalonia is an Autonomous Community in northeast Spain with a population of approximately 7 500 000 inhabitants. It is regarded as one of the Spanish areas that has the most diverse population, as people from around the world live together in a civilized way, respecting each other鈥檚 cultures. To obtain a variety of results, we chose three areas where the type of immigration and the spoken language vary considerably. To have a more personal and human study, each member of the group analysed the city where they live their daily life.

In this blog, the linguistic landscape of the capital Barcelona is analysed, without forgetting that it is where most of the international immigration is concentrated. Another area investigated is located in the centre of the Catalan community: Manresa, a city with much fewer inhabitants but with a totally different linguistic landscape. The last area corresponds to a small summer city called Gav脿 that has a totally different economic and social influence in relation to immigration.

Theoretical framework

According to the Coordinator of Associations for the Catalan language (2016), 鈥渋n Catalonia, we have decided not to build ghettos. Neither of languages nor of the people who speak them. Sometimes it is not easy that the urban distribution favours the mixture and the contact of some and others. Often because more peripheral or older areas are more economically accessible. However, it is quite feasible that in these same populations there are municipal and social initiatives that promote contact between the different languages, their coexistence and participation in community projects and activities.鈥�

Contextualization

• Manresa

Manresa is the municipality and capital of central Catalonia, specifically the region of Bages. It is located 65km away from Barcelona and according to the latest update, it has a population of 78 245. Manresa is known as the heart of Catalonia due to its central position and its important communication hub. The city stands out for many things: its great history, its historical and religious legends, as well as many examples of medieval architecture, like the La Seu Cathedral.

• Gav脿 Mar

The second area analysed was Gav脿 Mar, and more specifically the neighbourhood el Cam铆 de la Pineda. Gav脿 Mar is the maritime part of the municipality of Gav脿, in the region of the Baix Llobregat. The "Pineda de Gav脿", the alternative name for "Gav脿 Mar", refers to the strip of urbanized land, located next to the beach, under a pine forest, on the seafront of the Gav脿 municipal area.

To contextualise the linguistic landscape below, we will show the immigration data of Gav脿. First of all, Gav脿 is divided into 5 districts, numbered from 1 to 5. The area of Gav脿 Mar and, more specifically, the neighbourhood mentioned above, are located in district 1, which is why the data we will show below is mainly focused on the first district. The map below shows the municipality of Gav脿 divided into districts. District 1 is the one in red.

Here you can find a map with the neighbourhoods of Gav脿:

• Barcelona

The last area we are going to analyse is located in Barcelona, Catalonia. The city of Barcelona is surrounded by the Bes貌s river and stretches up to the Collserola mountain range. The city is 101.35 km虏 and it is one of the most visited tourist destinations internationally. In addition, Barcelona stands out for many things, among them: its history, its culture, its modernity, but above all, for its diversity.

Methodology

Each member of the team observed the area where they live in for 15 days (1/1/2021 - 15/1/2021). We took notes of the linguistic landscape around us: the languages we heard and how often we heard them. After collecting data, we tried to compare the results of our findings with the immigration data from our neighbourhood, in order to find an explanation for the information we had collected about languages. Then, we tried to establish a relationship between both data (immigration and observation) and attempted to find reasons for these phenomena. Finally, we analysed the reasons for these linguistic differences between these three areas and drew relevant conclusions.

Analysis of the linguistic landscapes

• Manresa

Manresa has been a common destination for many immigrant groups in recent decades. In fact, there has been a growth in immigration that has affected the linguistic landscape of the city. Different nationalities cohabit together, but the most prevalent nationality is Moroccan, making up 46,58% of Manresa鈥檚 population. The second most important community is the Romanian one, making up 9,22% of the population. In lower percentages, there are also people from China, Senegal, and South America.

Morocco 鈫� 46,58%,

Romanian 鈫� 9,22%,

Chinese 鈫� 4,24%,

Senegalese 鈫� 3,76%,

South American 鈫� 10%, etc.

Moroccan/Arab immigration is concentrated mainly in the following neighbourhoods: Barri Antic, Escodines, Centre Passeig, C/ VIC, Pl. Catalunya, and Valldaura. Like all other cities, Manresa is also divided into districts or neighbourhoods. It has been observed that most Moroccans are concentrated in neighbourhoods of the city centre. In these central neighbourhoods, Arabic is very present. People use it as a main language of communication, because of many successful Arab businesses such as halal butcher鈥檚 shops, bazaars, etc. Even the information in these shops is presented in Arabic and not in Spanish or Catalan. In the same regions, though, Spanish is the second language spoken and Catalan is the least preferred one, because 鈥渁pparently鈥�, it is a bit difficult for most of Arab immigrants to learn it.

• Gav脿 Mar

We can see that in Gav脿, out of 46,771 inhabitants, 4,892 are foreigners, and of these 4,892, 49.33% live in district 1. Thus, it would be logical to find a varied linguistic landscape in this area. Next, we will see from which countries this population mainly comes from, so that, later on, we can see if this data corresponds to the results of our observation.

There are people from many different countries in Gav脿, so we wanted to highlight the 15 nationalities that are the most prominent as we think they may be the most relevant to our research. It should also be noted that the top five countries on the list are Morocco, Romania, Italy, Russia, and China. With this in mind, we will now analyse the results of our observations to see if they match this data.

According to the data collected, it would be expected that in the linguistic landscape observed we would find mainly the presence of languages such as Arabic, Romanian, Italian, Russian or Chinese. However, I mainly observed the presence of Russian and English, both among adults, and young people/children.

In the case of Russian, we can see that these findings are in line with the immigration data, since, as we can see in the table above, 84.04% of the Russian population of Gav脿 lives in District 1. It should also be noted that the Russian population in this area represents 11.56% of the total foreign population of the district.

In the case of the other important languages that can be found in this district, according to immigration, we have observed that the percentage of the population that is located in district 1 is much lower than the Russian one, and, therefore, we do not find as much presence of these languages.

Morocco 鈫� 9.8%.

Romania 鈫� 6.15%.

Italy 鈫� 8.29%

China 鈫� 3.94%

Looking at this data, we notice that the percentage of the Russian population is much higher than the other important nationalities in the area of Gav脿. Therefore, these findings are consistent with the data observed.

However, as we have already mentioned, another language that is very present in this area is English. If we look at the immigration data, it is surprising that the United Kingdom, a country with English as an official language, appears in the twelfth position and represents only the 2.51% of the foreign population in the municipality of Gav脿. From this 2.51%, it is true that the 80.49% is found in District 1. Even so, the population of the United Kingdom only represents 4.1% of the total foreign population of District 1. If we take into account other countries whose first language is English in District 1, with respect to the total foreign population, the percentages are even lower: 0.91% in the case of the United States and 0.37% in the case of Australia, for example. Even adding these three percentages up, we would not reach the same percentages observed in other languages such as the ones presented above (Morocco, Romania, etc.), which were not noticed during the observation.

In this way, and following the figures, we ask ourselves: how can it be that we have found such a large presence of English if the data affirm that the immigration rate is lower than that of other countries whose language we have not been able to hear in the area?

• Barcelona

Barcelona is so big that it was decided to limit the research area to the areas where the L1 subway line passes. The high rates of immigration in this area make us believe that there is a great variety of languages.

As we can observe in the table below, the main immigration origin is Italian, Chinese and Pakistani. Italian immigration has socio-political causes, whereas Pakistani and Chinese immigration is due to labour reasons.

Results and discussion

• Manresa

As we have seen, Arabic (especially Moroccan and Algerian dialects) is the largest foreign language spoken by the majority of immigrant groups in Manresa. The Romanian community also prefers to stay in the city centre of Manresa, and of course they communicate mainly in Romanian although their businesses are not visible here; they also use Spanish as almost their first language.

Catalan and Spanish, the official languages of the country, are also spoken in all these areas. It鈥檚 true, though, that these two are more present in other areas of the city and even in the centre due to the government institutions: the town hall, police stations, etc. The fact is that Catalan and Spanish are not used that much where immigrant communities are concentrated. Finally, in Manresa you can hear a lot of French nowadays because in the last years, many French students have settled in Manresa to study medicine or nursing; they have their own residences, their own bars, etc. Chinese, Senegalese, and other languages are also spoken, but not in large numbers.

• Gav脿 Mar

Results from the analysis above show that both the immigration and the observational data give evidence for the presence of Russian as one of the main languages of the area of Gav脿 Mar. After a deep investigation, we discovered that this is not an arbitrary fact. Some years ago, after Russia came out of the communist era, the Russian population decided to buy large mansions all along the coast of Spain, especially in Catalonia. The Russians, who had been repressed for many years and had a high purchasing power, decided to build big, luxurious and showy houses in areas like the one described above (Gav脿 Mar). For this reason, in this area we find all these types of homes, and businesses such as luxury real estate agencies that have the Russian population as a potential client and, therefore, put their signs in this language. It is an area where there are also many international or English schools such as the British College of Gav脿 or the British School of Barcelona, which are also directed to this population.

As for English, and to answer the question above, although it is true that the number of people coming from English speaking countries is not very large, it is important to remember that English is the international language. As we have seen in the previous section, Gav脿 Mar is a multicultural area. There are people from many different parts of the world and the easiest way for these people, who all speak different languages, to communicate is to use the lingua franca, which is English. Moreover, we also have to remember that many children living in this zone go to the international schools near the area and thus tend to communicate in English between themselves.

To conclude, we can say that, apart from Catalan and Spanish that are the main languages in Gav脿 and in the rest of Catalonia, the main foreign languages spoken here on the coast are Russian – due to the large number of Russian native speakers living here – and English – because it鈥檚 the international language.

• Barcelona

After looking at this table, we can see how in the areas where the L1 passes, there is in general more Chinese population. This is because both populations decided to settle in Barcelona to find a job. First came the Pakistanis, who settled around the L3 metro zones. The Chinese population arrived years later, and decided to follow the same pattern, settling in areas close to the L1. In this way, possible competition is avoided, as they tend to set up the same type of business.

Conclusions

We can see that, as we switch from one area to another in Catalonia, the languages spoken are completely different, and there is always a reason behind it. It is interesting to observe how, by moving only a few kilometres away, the use of languages can vary.

Starting with Gav脿 Mar, the most used languages are English and Russian, due to the fact that it is an international immigration area. Consequently, English is very important as it is used as a vehicular language. Secondly, in Manresa, the situation changes. The most used foreign language is Arabic, specifically the Moroccan dialect, and the reason for this is purely because this city has a very high rate of Moroccan immigration. The last area under analysis is the areas through which the L1 metro passes. In this case, the most used foreign language is Chinese, as Chinese immigrants have decided to settle in these areas for work-related matters.

References

Ajuntament de Gav脿. (2012) Regidories de barri del municipi de Gav脿. Retrieved from: http://continguts.intra.gavaciutat.net/documents/1694232/1606226/barrisgava.pdf

Ajuntament de Manresa. (2021). Retrieved from: https://www.manresa.cat

Barcelona.cat. (2019). Estad铆stica i difusi贸 de dades. Estad铆stiques demogr脿fiques: immigrants. Retrieved from: https://www.bcn.cat/estadistica/catala/dades/barris/tdemo/imi/nacn2019.htm

CAL. (2016). Diversitat ling眉铆stica a Catalunya: un valor i una oportunitat per al nostre futur. 1 d鈥檃bril 2021. Retrieved from: https://www.cal.cat/diversitat-linguistica-a-catalunya-un-valor-i-una-oportunitat-per-al-nostre-futur/

Chin, J; Oll茅, M (s.d). Chinos: de la playa de Pequ铆n al bar de abajo de casa. Barcelona metr貌polis. Barcelona, Spain. Retrieved from: https://www.barcelona.cat/bcnmetropolis/2007-2017/es/dossier/xinesos-de-la-platja-de-pequin-al-bar-de-sota-de-casa/

Estruch Axmacher, M (s.d). La gran fam铆lia pakistanesa. Barcelona metr貌polis. Barcelona, Spain. Retrieved from: https://www.barcelona.cat/bcnmetropolis/2007-2017/dossier/la-gran-familia-pakistanesa/

骋补惫脿颈苍蹿辞. (14 September 2019). Gav脿 Mar donde la renta es m谩s alta y Ca n鈥橢spin贸s la m谩s baja, consulta la renta de tu calle. 骋补惫脿颈苍蹿辞. Retrieved from: https://gava.info/gava-mar-donde-la-renta-es-mas-alta-y-ca-nespinos-la-mas-baja-consulta-la-renta-de-tu-calle/

Institut d鈥橢stad铆stica de Catalunya. (2000-2019) Poblaci贸 estrangera per municipis. Barcelona, Spain. Retrieved from: https://www.idescat.cat/poblacioestrangera/?b=6

Oficines de registre. Contacte. Generalitat de Catalunya. (2021). Retrieved from:

---

Boken kommer!

En studie om hur fler蝉辫谤氓办ighet synligg枚rs i n氓gra offentliga rum i en m氓ngkulturell stad

(Nyckelord: fler蝉辫谤氓办ighet, lingvistiska landskap, minoritets蝉辫谤氓办, majoritets蝉辫谤氓办, 蝉辫谤氓办ideologier, translanguaging)

Inledning och bakgrund

Enligt svenska 蝉辫谤氓办lagen (2009) 盲r svenska huvud蝉辫谤氓办 i Sverige. Lagen framh盲ver dessutom b氓de nationella och 枚vriga minoriteters r盲ttigheter till 蝉辫谤氓办 d盲r det dock framg氓r att de nationella minoritets蝉辫谤氓办en har mer omfattande r盲ttigheter 盲n de 枚vriga, vilket bland annat kan inneb盲ra m枚jlighet till revitalisering. I denna uppsats unders枚ks hur svenska 蝉辫谤氓办lagen yttrar sig praktiken i en av Sveriges kommuner genom att titta p氓 蝉辫谤氓办ens plats i stadens offentliga rum.

P氓 Ume氓 kommuns hemsida () kan vi bland annat l盲sa att Ume氓 盲r en m氓ngkulturell stad. Vid 氓rsskiftet 2019/2020 hade Ume氓 128 901 inv氓nare varav drygt 14 600 personer var f枚dda utomlands. Detta inneb盲r att cirka 12 procent av Ume氓s befolkning kan ha ett eller fler 蝉辫谤氓办 盲n svenska som de anv盲nder sig av i vardagen. I tabellen nedan (Tabell 1) redovisas antalet nationaliteter som bor i Ume氓:

Tabell 1: Statistik 枚ver antalet personer f枚dda i olika l盲nder som bor i Ume氓 (碍盲濒濒补: )

Nationaliteter med fler 盲n 100 personer som var folkbokf枚rda i Ume氓 kommun den 31 december 2017.
Land	Antal
Finland	2 157
Irak	925
Iran	761
Somalia	662
Syrien	569
Afghanistan	472
Tyskland	464
Indien	427
Kina	419
Eritrea	408
Thailand	402
Norge	339
Ryssland	311
Etiopien	287
Storbritannien och Nordirland	250
Polen	234
USA	213
Bangladesh	180
Colombia	175
Pakistan	173
Sydkorea	173
Spanien	169
Sri Lanka	163
Libanon	132
Frankrike	131
Turkiet	130
Burundi	127
Chile	126
Filippinerna	122
Vietnam	120
搁耻尘盲苍颈别苍	109
Brasilien	102
Bosnien och Hercegovina	101
脰vriga l盲nder	3078
Totalt i kommunen	14611

Av tabellen framg氓r att den st枚rsta gruppen som 盲r f枚dda utomlands kommer fr氓n Finland med 2 157 personer medan den minsta gruppen (med fler 盲n 100 personer) kommer fr氓n Bosnien och Hercegovina med sammanlagt 101 personer. Av tabellen framkommer det 盲ven att det 盲r ett antal nationaliteter i Ume氓 som best氓r av grupper med f盲rre 盲n 100 personer (sammanlagt 3078 personer). Denna statistik leder omedelbart tankarna till fr氓gor kring alla de 蝉辫谤氓办 som finns representerade i de ovann盲mnda grupperna och 盲ven dessa 蝉辫谤氓办s f枚rh氓llande till svenska som huvud蝉辫谤氓办. De som 盲r f枚dda i Finland talar bland annat finska, samiska eller finlandssvenska. Bara i den minsta gruppen i tabellen som kommer fr氓n Bosnien och Hercegovina anv盲nds det till exempel tre 蝉辫谤氓办: bosniska, kroatiska och serbiska medan personer f枚dda i Afghanistan kan anv盲nda sig av dari, pashtu eller n氓gra andra av Afghanistans m氓nga 蝉辫谤氓办 bland annat uzbekiska och turkmenska.

Det 盲r inte heller sj盲lvklart att de som bor i Ume氓 men 盲r f枚dda i Indien (427 personer) talar enbart hindi och engelska utan 盲ven tamil, bengali, gujarati med mera. Detta g盲ller 盲ven de 925 personer fr氓n Irak som bor i Ume氓; deras 蝉辫谤氓办 kan vara arabiska eller kurdiska om vi bara tittar p氓 Iraks officiella 蝉辫谤氓办 vilket 盲nd氓 inte ger oss en fullst盲ndig bild av alla 蝉辫谤氓办 som talas d盲r. Med andra ord kan vi allts氓 inte f氓 en komplett lista p氓 de 蝉辫谤氓办 som talas i Ume氓 utifr氓n denna tabell samtidigt som en avsaknad av statistik inneh氓llande s氓dana uppgifter leder till att vi f氓r n枚ja oss med approximativa uppskattningar i detta fall.

Ut枚ver ett (o)visst antal invandrar蝉辫谤氓办 som n盲mnts ovan har Sverige fem nationella minoritets蝉辫谤氓办, n盲mligen alla varieteter av samiska, finska, me盲nkieli, n氓gra varieteter av romani chib och jiddisch (minoritet.se). Ume氓 kommun (tillsammans med n氓gra andra kommuner i Sverige) tillh枚r samiskans, finskans och me盲nkielis f枚rvaltningsomr氓de vilket i praktiken inneb盲r att de som har samiska, finska eller me盲nkieli som modersm氓l kan kr盲va att f氓 anv盲nda sitt 蝉辫谤氓办 vid kontakt med myndigheter (minoritet.se).

I detta sammanhang blir det relevant att unders枚ka om Ume氓s 蝉辫谤氓办liga m氓ngfald beskriven ovan finns representerad i Ume氓s offentliga rum exempelvis p氓 gator, torg eller bibliotek och p氓 vilket s盲tt. Med tanke p氓 att fler蝉辫谤氓办ighet snarare 盲r ett vanligt tillst氓nd 盲n undantag f枚r en relativt stor del av oss som bor i Ume氓 men 盲r f枚dda i n氓got annat land 盲n Sverige eller har n氓got annat modersm氓l 盲n svenska borde vi unders枚ka hur detta avspeglas i v氓rt vardagliga liv. Denna fr氓ga tillh枚r n氓gra av de fr氓gor som behandlas inom forskningsomr氓det lingvistiska landskap (LL) vars ledande forskare Elana Shohamy p氓pekar att:

the presence (or absence) of specific language items, displayed in specific languages, in specific manner, sends direct and indirect messages with regard to the centrality versus marginality of certain languages in society. The display of language transmits symbolic messages as to the legitimacy, relevance, priority and standards of language and the people and groups they represent (Shohamy, 2006:110).

Med andra ord handlar lingvistiska landskap om hur olika 蝉辫谤氓办, rent visuellt, finns presenterade i det offentliga rummet och vad detta kan skicka f枚r signaler om vilket/vilka 蝉辫谤氓办 som exempelvis har h枚gre status 盲n de andra. Detta i sin tur kan leda till att fler蝉辫谤氓办ighet hos inv氓nare i till exempel en stad/ett omr氓de uppmuntras eller ignoreras och p氓 s氓 s盲tt marginaliseras och f枚rpassas till den 鈥漮synliga鈥� privata dom盲nen.

1. Syfte och fr氓gest盲llningar

Syftet med detta arbete 盲r att unders枚ka i vilken omfattning och hur fler蝉辫谤氓办ighet synligg枚rs i en stadsk盲rnas lingvistiska landskap. Mina fr氓gest盲llningar 盲r f枚ljande:

• Vilka 蝉辫谤氓办 finns representerade i Ume氓s stadsk盲rnas lingvistiska landskap och hur reflekterar denna 蝉辫谤氓办liga representation inv氓narnas 蝉辫谤氓办liga resurser?
• P氓 vilket s盲tt kan Ume氓s stadsk盲rnas lingvistiska landskap relateras till ideologier och teorier f枚rknippade med fler蝉辫谤氓办ighet i samh盲llet?

Teoretiska utg氓ngspunkter och tidigare forskning

Detta avsnitt best氓r av en kortfattad 枚verblick 枚ver uppsatsens teoretiska ram samt n氓gra studier inom omr氓det lingvistiska landskap som unders枚ker fler蝉辫谤氓办ighet i stadsmilj枚er.

1. Spr氓k och ideologi

I Spr氓kideologiska debatter i Sverige p氓pekar Milani (2013:345) att idag 盲r det inte s盲rskilt kontroversiellt att p氓st氓 att 鈥漣deologier pr盲glar alla aspekter av den sociala v盲rlden.鈥� H盲r ger Milani en bred definition av ideologi som generellt kan f枚rst氓s som 鈥漞tt system av id茅er vilka ligger till grund f枚r allting en talare yttrar eller g枚r鈥� (2013:344). D盲remot 盲r det relativt nytt att diskutera sambandet mellan ideologi och 蝉辫谤氓办 f枚r att betona 蝉辫谤氓办ets ideologiska dimension. Utifr氓n ett lingvistiskt perspektiv 盲r alla 蝉辫谤氓办 likv盲rdiga n盲r det g盲ller deras uttryckspotential eller deras v盲rde som forskningsobjekt. Men i verkligheten m枚ter vi en annan situation d盲r vissa 蝉辫谤氓办 eller 蝉辫谤氓办liga varieteter rangordnas h枚gre och p氓 s氓 s盲tt mer l盲mpade f枚r kommunikation i ett samh盲lle 盲n andra, vilket Bourdieu (1991) beskriver som en 蝉辫谤氓办marknad d盲r olika 蝉辫谤氓办produkter har sitt best盲mda v盲rde i olika samh盲llen. Dessa best盲mda v盲rden bottnar i v氓ra f枚rest盲llningar och 枚vertygelser om olika 蝉辫谤氓办 och hur de i sin tur kopplas till v氓ra uppfattningar om dessas talare samt hur s氓dana uppfattningar normaliseras eller kritiseras och av vem. Med andra ord syftar ett 蝉辫谤氓办ideologiskt angreppss盲tt till att synligg枚ra hur anv盲ndning av ett eller vissa 蝉辫谤氓办 relateras 鈥漹ia ideologier inte s盲llan till utom蝉辫谤氓办liga v盲rden och egenskaper, p氓 ett s盲tt som rangordnar s氓v盲l 蝉辫谤氓办 som talare鈥� (Nuottaniemi, 2018:4). Vilket 蝉辫谤氓办 eller vilken 蝉辫谤氓办varietet 盲r de mest eftertraktade i en viss milj枚 varierar i tid och rum och har inte s氓 mycket att g枚ra med det specifika 蝉辫谤氓办ets inneboende kvalitet utan handlar, utifr氓n ett 蝉辫谤氓办ideologiskt perspektiv, om makt.

2. Fler蝉辫谤氓办ighet och translanguaging

M氓nga 蝉辫谤氓办forskare talar om marginalisering av fler蝉辫谤氓办iga elever i skolan d盲r fler蝉辫谤氓办ighet ses som ett problem snarare 盲n en tillg氓ng. I motsatsen till denna syn p氓 fler蝉辫谤氓办ighet utg氓r teorin om translanguaging i undervisning fr氓n elevernas samtliga 蝉辫谤氓办liga repertoarer (se t. ex. Garcia 2009, Garcia & Li Wei 2018) och betraktar fler蝉辫谤氓办ighet som en resurs. Eftersom skolan inte 盲r n氓gon isolerad enhet utan i stor grad avspeglar hur fler蝉辫谤氓办ighet samt fler蝉辫谤氓办iga individer behandlas i samh盲llet i stort blir det relevant att n盲mna translanguaging och dess tv氓 huvudprinciper i detta sammanhang. Enligt Garcia (2009) 盲r dessa principer social r盲ttvisa (social justice) och social praktik (social practice).

Garcia betraktar dem som varandras f枚ruts盲ttningar i undervisningen genom att f枚rklara att social r盲ttvisa inneb盲r att alla 蝉辫谤氓办 ska betraktas som likv盲rdiga och en k盲lla till l盲rande medan social praktik inneb盲r att eleverna ska ges m枚jlighet att anv盲nda sig av alla sina 蝉辫谤氓办liga resurser f枚r att vidareutvecklas s氓 v盲l 蝉辫谤氓办ligt som kunskapsm盲ssigt. Nuottaniemis unders枚kning av skolmilj枚n Spr氓ket p氓 v盲ggarna (2018:23) visar dock att detta sker i en mycket liten utstr盲ckning d氓 den unders枚kta skolans gemensamma lokaler 盲r 鈥漢uvudsakligen en蝉辫谤氓办igt svenska, med vissa inslag av de stora, europeiska fr盲mmande 蝉辫谤氓办en.鈥� Med andra ord inneb盲r detta att utbildningsinstitutioner bekr盲ftar 蝉辫谤氓办liga hierarkier fr氓n det 枚vriga samh盲llet i stort.

3. Lingvistiska landskap

Studier av lingvistiska landskap (LL) fokuserar p氓 hur 蝉辫谤氓办 synligg枚rs i offentliga rum och utg氓r bland annat fr氓n att detta 鈥漵erves as a mechanism to affect, manipulate and impose de facto language practices in hidden and covert ways鈥� (Shohamy, 2006:111). Exempel p氓 lingvistiska landskap 盲r gatuskyltar, anslagstavlor, reklamskyltar, namn p氓 byggnader m.m. Om vi till exempel tittar p氓 vad som h盲nder n盲r fler 盲n ett 蝉辫谤氓办 anv盲nds i en kontext kan vi bland annat m盲rka att val av placering av 蝉辫谤氓办et eller val av typsnitt signalerar vilket 蝉辫谤氓办 som 盲r mest prefererat, vilket enligt Scollon & Scollon (2003) kallas f枚r the preferred code. Om det exempelvis handlar om tv氓- eller fler蝉辫谤氓办iga skyltar placeras den prefererade koden oftast 枚verst, i mitten med de perifera koderna runt omkring, eller till v盲nster medan den/de perifera st氓r till h枚ger.

N盲r det dock handlar om betydelsen av ett eller fler 蝉辫谤氓办 i en kontext beroende p氓 var i rummet de 盲r placerade talar Scollon & Scollon (2003) om emplacment. Detta kan f枚rklaras ytterligare med att en s氓dan placering kan vara dekontextualiserad (som t. ex. Nike logotyp vars betydelse oftast inte har n氓gon koppling till den fysiska omgivningen), situerad eller gr盲ns枚verskridande. En skylt som markerar en n枚dutg氓ng f氓r d盲remot 鈥漞n v盲ldigt stor del av sin betydelse genom sin placering i rummet鈥� (Nuottaniemi, 2018:3) vilket 盲r ett exempel p氓 situerat 蝉辫谤氓办 medan ett exempel p氓 gr盲ns枚verskridande 蝉辫谤氓办 kan vara graffiti som inte s盲llan bryter mot lokala regler om hur rummet ska dekoreras (ibid:3). Nuottaniemi (2018) h盲nvisar 盲ven till Cresswells (1996) begrepp in place och out of place i fr氓ga om vad som kan anses situerat eller gr盲ns枚verskridande.

En av de mest relevant aspekter inom LL 盲r handlar om vem som har utf盲rdat LL- tecken. Dem som utf盲rdas top-down utf盲rdas av staten eller centrala myndigheter medan dem som utf盲rdas bottom-up utf盲rdas av enskilda akt枚rer (Shohamy, 2006). 脛ven detta kan ha ideologiska implikationer som v盲cker fr氓gor om vem som har tillg氓ng till vissa rum samt vem som kan f枚rhandla en f枚r盲ndring i detta sammanhang.

Metod och material

Denna unders枚kning baseras huvudsakligen p氓 ett antal fotodokumenterade texter i form av skyltar, anslagstavlor och informationsblad p氓 olika 蝉辫谤氓办 i det offentliga rummet i Ume氓s stadsk盲rna. Dessa fotografier 盲r tagna p氓 Ume氓s stadsbibliotek och Ume氓s centrala torg. Dessutom har jag f枚rt observationsanteckningar i samband med fotograferingen f枚r att f氓nga upp s氓 mycket relevant information om kontexten som m枚jligt.

1. Bearbetning och analys av material

Materialet som denna unders枚kning baseras p氓 best氓r av 34 fotografier samt anteckningar best氓ende av mina egna observationer. F枚rst har jag delat upp fotografierna i tv氓 grupper: grupp 1 best氓ende av 20 fotografier tagna p氓 stadsbiblioteket, och grupp 2 best氓ende av 14 fotografier tagna p氓 centrala torget. Efter氓t har jag r盲knat hur m氓nga 蝉辫谤氓办 som f枚rekommer i materialet sammanlagt vilket framkommer av tabell 2 nedan.

Tabell 2. Antalet 蝉辫谤氓办 p氓 biblioteket och p氓 torget.

Plats	Antalet 蝉辫谤氓办	Spr氓kens ben盲mningar
Biblioteket Avdelning f枚r barn och unga Avdelning f枚r vuxna	34 9	svenska, amhariska, arabiska, bosniska, engelska, estniska, finska, franska, hindi, indonesiska, italienska, japanska, kinesiska, kroatiska, kurdiska (sorani), lettiska, litauiska, me盲nkieli, nygrekiska, persiska, polska, portugisiska, rum盲nska, ryska, samiska, serbiska (kyrillisk), serbiska (latinsk), somaliska, spanska, tigrinja, tyska, ukrainska, ungerska   arabiska, engelska, franska, kurdiska (sorani), persiska, somaliska, spanska, svenska, tigrinja
Torget	5	engelska, finska, me盲nkieli, samiska, svenska

Av tabellen framg氓r det att lingvistiska landskap p氓 biblioteket och torget skiljer sig avsev盲rt i fr氓ga om antalet 蝉辫谤氓办 som finns representerade d盲r samt att av de fem 蝉辫谤氓办en p氓 torget finns samtliga representerade bland de 34 蝉辫谤氓办en p氓 biblioteket p氓 barn- och ungdomsavdelningen. D盲remot skiljer sig inte lingvistiska landskap p氓 torget och biblioteksavdelningen f枚r vuxna i antalet 蝉辫谤氓办 avsev盲rt. P氓 torget 盲r det fem 蝉辫谤氓办 medan p氓 biblioteksavdelningen f枚r vuxna 盲r det nio 蝉辫谤氓办 som 盲ven finns representerade p氓 avdelning f枚r barn och unga.

D盲refter har jag konstaterat, trots att det alltid 盲r en gr盲nsdragningsfr氓ga, att 25 av de fotodokumenterade texterna kan kategoriseras som top-down eftersom de 盲r utf盲rdade av myndigheterna. 9 stycken som finns p氓 torget kan dock kategoriseras som bottom-up eftersom de 盲r utf盲rdade av privata akt枚rer s氓 som restauranger och aff盲rer. Detta redovisas i Tabell 3 nedan.

Tabel 3. Antalet top-down- respektive bottom-up- texter.

Plats	Top-down	Bottom-up
Biblioteket	20	-
Torget	5	9 (svenska med f氓 inslag av engelska)

Med tanke p氓 att det 盲r ett relativt litet antal fotodokumenterade texter i kategorin bottom-up blir det relevant att vissa i tabellen att det r枚r sig om nio texter p氓 svenska med f氓 inslag av engelska.

I fr氓ga om huruvida fler蝉辫谤氓办ighet framst盲lls som resurs i dessa fotodokumenterade texter har jag tittat p氓 (ut枚ver sj盲lva antalet 蝉辫谤氓办) vilka 蝉辫谤氓办 som 盲r placerade 枚verst, i mitten eller till v盲nster f枚r att fastst盲lla om de tillh枚r the preferred code eller inte. F枚r att ytterligare belysa den prefererade/icke prefererade positionen hos olika 蝉辫谤氓办 har jag 盲ven tittat om dessa positioner 枚verensst盲mmer med vilka 蝉辫谤氓办 i materialet som 盲r in place respektive out of place.

Resultat och diskussion

F枚r att besvara unders枚kningens fr氓gor har jag f枚rst kunnat konstatera att det finns 34 olika 蝉辫谤氓办 representerade p氓 olika s盲tt. P氓 biblioteket p氓 avdelningen f枚r barn och unga f枚rekommer 30 av dessa 蝉辫谤氓办 p氓 tv氓 olika affischer d盲r det 盲r relevant att observera hur de 盲r placerade. I Figur 1 nedan kan vi se att den svenska texten Boken kommer 盲r placerad b氓de i mitten, med de 枚vriga 蝉辫谤氓办en placerade runtomkring, och under i st枚rre storlek med en distinkt f盲rg vilket inneb盲r att svenska tillh枚r den prefererade koden medan Figur 2 visar p氓 liknande f枚rh氓llande n盲r det g盲ller den engelska texten Books on their way.

Figur 1. Boken kommer.

Figur 2. Books on their way.

Utifr氓n dessa tv氓 exempel (Figur 1 och Figur 2) kan vi observera att svenska markeras tydligt som ett prefererat 蝉辫谤氓办 bland dessa 30 蝉辫谤氓办 vilket inte 盲r f枚rv氓nande med tanke p氓 att det 盲r Sveriges huvud蝉辫谤氓办 samt att de flesta som bor i Ume氓 har svenska som f枚rsta蝉辫谤氓办. Inte heller 盲r det f枚rv氓nande att placeringen av engelska f枚ljer samma m枚nster md tanke p氓 att det har varit ett k盲rn盲mne i skolan l盲nge och att dagens globalisering har ytterligare f枚rst盲rkt engelskans, sedan tidigare h枚ga status. Ett annat 蝉辫谤氓办, som ut枚ver de ovann盲mnda affischerna, f枚rekommer p氓 separata affischer med samma budskap: Boken kommer 盲r bland annat arabiska vars talare utg枚r en relativt stor grupp (Tabell 1) i Ume氓. Denna affisch visas nedan som Figur 3.

Figur 3. Boken kommer p氓 arabiska.

Bland de 枚vriga av sammanlagt 34 蝉辫谤氓办 p氓 bibliotekets barn – och ungdomsavdelning 盲r det samiska som utm盲rker sig med sin n盲rvaro p氓 tv氓 separata affischer som 盲ven inneh氓ller olika varianter av samiska vilket 氓terges nedan i Figur 4 och Figur 5.

Figur 4. Nordsamiska, Lulesamiska, Umesamiska, Sydsamiska.

Figur 5. Nio samiska 蝉辫谤氓办.

I Figur 4 kan vi 氓terigen se att svenska tillh枚r den prefererade koden eftersom den svenska texten V盲lkommen 氓ter st氓r 枚verst 氓tf枚ljd av nord-, lule-, ume-, och sydsamiska vilket 盲ven kan tyda p氓 en hierarki bland dessa fyra samiska 蝉辫谤氓办en emellan. I Figur 5 som ser ut som en spiral, 氓terges samtliga nio samiska 蝉辫谤氓办, bland annat kildinsamiska som skrivs med kyrilliska bokst盲ver. Spiralen avslutas med den engelska texten S谩mi Lnguage week vilket i detta fall placerar engelska som minst prefererat 蝉辫谤氓办 eftersom denna spiral b枚rjar i den yttersta cirkeln. Att samiska tillsammans med finska och me盲nkieli har en s盲rskild st盲llning som minoritets蝉辫谤氓办 enligt den svenska 蝉辫谤氓办lagen (2009) samt att Ume氓 kommun 盲r ett av de f枚rvaltningsomr氓dena f枚r just dessa tre 蝉辫谤氓办 framkommer 盲nnu tydligare p氓 Ume氓s centrala torg d盲r det finns fem olika anslagstavlor med samiska, finska och me盲nkieli 枚verst. Detta illustreras med en av de anslagstavlorna som 氓terges i Figur 6 nedan.

Figur 6. En anslagstavla i Ume氓s centrum.

I figur 6 kan vi se att ut枚ver samiska, finska och me盲nkieli vilka st氓r i mitten 盲r b氓de den svenska och den engelska texten representerade, den svenska till v盲nster som intar den mest prefererade positionen, och den engelska till h枚ger som blir minst prefererat h盲r. H盲r 盲r det relevant att p氓peka att det 盲r en top-down anslagstavla utf盲rdad av myndigheterna och att inneh氓llet p氓 affischerna p氓 sj盲lva tavlan ger en helt annan bild av Umebornas 蝉辫谤氓办. H盲r 盲r n盲mligen samtliga texter skrivna p氓 svenska med v盲ldig f氓 inslag av engelska vilket avspeglas 盲ven i de resterande skyltar som har fotograferats p氓 torget. I Figur 7 som visar en bottom-up skylt p氓 torget kan vi se ett exempel p氓 detta.

Figur 7. En aff盲rsskylt i Ume氓 centrum.

Figur 7 氓terspeglar allts氓 p氓 samma s盲tt som Figur 6 en diskrepans mellan 蝉辫谤氓办lagen och den officiella 蝉辫谤氓办policyn. 厂辫谤氓办濒补驳en v盲rnar om minoritets蝉辫谤氓办en men i de vardagliga 蝉辫谤氓办praktikerna lyser dessa 蝉辫谤氓办 med sin fr氓nvaro. Samma tendenser kan m盲rkas 盲ven p氓 biblioteket d盲r allt fler anslagstavlor, skyltar och affischer inneh氓ller texter p氓 svenska och engelska ju mer man g氓r i riktning mot bibliotekets avdelning f枚r vuxna. Figur 8 visar hur en s氓dan anslagstavla ser ut.

Figur 8. Anslagstavla p氓 bibliotekets avdelning f枚r vuxna.

I Figur 8 kan vi se att de prefererade 蝉辫谤氓办en placeras p氓 v盲nster sida d盲r den svenska texten 氓terf枚ljs av den engelska 枚vers盲ttningen under. P氓 tavlan finns det ytterligare n氓gra informationsblad p氓 svenska samt ett informationsblad p氓 arabiska till h枚ger. Samtliga exemplifierar situerade 蝉辫谤氓办 eftersom deras inneh氓ll 盲r relevant f枚r kontexten. Med andra ord inneh氓ller de information om hur man kan l氓na b枚cker p氓 olika 蝉辫谤氓办 och om ett 蝉辫谤氓办caf茅 i samma lokaler. Men i mitten p氓 denna anslagstavla ser vi ocks氓 ett informationsblad om den aktuella coronapandemin p氓 persiska, vilket 盲r ett exempel p氓 s氓 kallad dekontextualiserad placering (Scollon & Scollon, 2003). H盲r blir det tydligt att den persiska texten avviker fr氓n kontexten vilket i sin tur skulle kunna signalera att om du talar persiska 盲r du out of place (Creswell, 1996); d氓 ska du f枚rst l盲ra dig vilka f枚rh氓llningsregler som g盲ller kring den aktuella Coronaepidemin men inte l氓na b枚cker eller g氓 p氓 蝉辫谤氓办caf茅.

Annars pr盲glas bibliotekets avdelning f枚r vuxna av informationsblad och skyltar p氓 svenska och engelska s盲rskilt n盲r det g盲ller de som 盲r placerade vid sj盲lva ing氓ngen (Figur 9). H盲r nedan i Figur 9 氓terges ett exempel p氓 detta.

Figur 9. Biblioteksing氓ng.

 

I Figur 9 ser vi allts氓 att den svenska texten i j盲mf枚relse med den engelska dominerar informationsbladet b氓de n盲r det g盲ller typsnittet och placeringen vilket 氓terigen p氓visar att svenska st氓r 枚verst i den 蝉辫谤氓办liga hierarkin. Denna unders枚kning visar samma resultat i 枚vrigt med undantag f枚r bibliotekets barn- och ungdomsavdelning d盲r denna hierarki inte 盲r s氓 tydlig. D盲r blir det inte heller sj盲lvklart att det de st枚rsta minoritets- eller invandra蝉辫谤氓办 som dominerar det offentliga rummet. Enligt mina observationer fr氓n biblioteket kan det vara b氓de 鈥漵m氓鈥�, 鈥漵tora鈥�, europeiska och icke europeiska 蝉辫谤氓办 som delar detta offentliga, dock v盲ldigt avgr盲nsade rum. I Figur 10 nedan kan vi se ett exempel p氓 informationsblad p氓 somaliska och franska bredvid varandra.

Figur 10. Informationsblad p氓 somaliska och franska.

 

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att dessa exempel fr氓n bibliotekets barn- och ungdomsavdelning kommer n盲rmast social r盲ttvisa och social praktik vilka utg枚r tv氓 huvudprinciper vid translanguaging (Garcia, 2009). F枚r 枚vrigt visar denna unders枚kning att fler蝉辫谤氓办ighet som resurs 鈥漷ill氓ts鈥� f枚r yngre 氓ldrar f枚r att succesivt avta p氓 v盲g till en vuxenv盲rld vars lingvistiska landskap blir allt fattigare och b枚rjar domineras av majoritets蝉辫谤氓办et. Det mest talande exempel p氓 detta 盲r stadens centrala torg d盲r jag inte funnit ett enda exempel p氓 bottom-up- text p氓 n氓got annat 蝉辫谤氓办 盲n svenska och engelska. Utifr氓n ett 蝉辫谤氓办ideologiskt perspektiv kan detta f枚rklaras med att just svenska och delvis engelska (i denna unders枚kning) v盲rderas h枚gre och p氓 s氓 s盲tt mer l盲mpliga som kommunikations蝉辫谤氓办 vilket ing氓r i en st枚rre maktstruktur (Bourdieu, 1999).

Referenser

Bourdieu, P. (1991) Language and Symbolic Power. Red. John B. Thompson. Cambridge: Harvard UP.

Cresswell, T. (1996) In place/Out of place – Geography, Ideology and Transgression. Minneapolis: University of Minnesota Press.

Garcia. O. (2009) Bilingual Education in the 21st Century – A Global Perspective. Chichester: Wiley-Blackwell.

Garcia, O. & Li Wei (2018) Translanguaging – fler蝉辫谤氓办ighet som resurs i l盲rande. Stockholm: Natur och kultur.

L枚fdahl Maria, J盲rlehed Johan, Milani Tommaso M., Nielsen Helle L., Rosendal Tove (inskickad). "Spr氓kliga hierarkier i G枚teborg – en intersektionell och j盲mf枚rande analys av finskans och somaliskans (o)synlighet och status".

Milani, T. M. (2013) "Spr氓kideologiska debatter i Sverige". I Hyltenstam, Kenneth & Inger Lindberg (red.), Svenska som andra蝉辫谤氓办 - i forskning, undervisning och samh盲lle. Lund: Studentlitteratur.

Nuottaniemi A. (2018) Spr氓ket p氓 v盲ggarna: En etnografiskt inspirerad studie av hur fler蝉辫谤氓办ighet synligg枚rs i en skolas lingvistiska landskap. Kandidatuppsats. Stockholm: Stockholms universitet.

Scollon, R. & Scollon, S. (2003) Discourses in place – language in the material world. London: Routledge.

Shohamy, E. (2006) Language Policy: Hidden Agendas and New Approaches. London: Routledge.

Stroud, C. (2013) "Halv蝉辫谤氓办ighet och rinkebysvenska som 蝉辫谤氓办ideologiska begrepp". I Hyltenstam, Kenneth & Inger Lindberg (red.), Svenska som andra蝉辫谤氓办 - i forskning, undervisning och samh盲lle. Lund: Studentlitteratur.

---

Ett lingvistiskt landskap

Introduktion/Bakgrund

Spr氓kliga element, b氓de verbala och ickeverbala, finns tillg盲ngliga 枚verallt omkring oss i det offentliga rummet, enligt Shohamy (2006) och genom att prioritera en viss 蝉辫谤氓办lig kod signaleras st盲llningstaganden som kan vara kulturellt, politiskt och socialt betingade, menar Nuottaniemi (2018). Med andra ord kan valet av, eller uteslutandet av, 蝉辫谤氓办liga element i offentliga rum vara s氓v盲l en identitetsmark枚r som manifestera avst氓ndstagande eller bejakande av ett lands 蝉辫谤氓办policy.

B氓de existensen och frekvensen av 蝉辫谤氓办liga koder manifesterade i det som Shohamy definierar som lingvistiska landskap, det vill s盲ga 鈥渟pecific language objects that mark the public sphere鈥� (Shohamy, 2006:112) skickar signaler om vilka 蝉辫谤氓办 som av olika akt枚rer prioriteras, legitimeras eller kanske rent av ignoreras (ibid). I Sveriges 蝉辫谤氓办lag stipuleras att svenska 蝉辫谤氓办et, den 蝉辫谤氓办liga m氓ngfalden och den enskildes tillg氓ng till 蝉辫谤氓办 ska v盲rnas (Sveriges Riksdag, 2020). Samtidigt betonas i samma lag att svenska 蝉辫谤氓办et 盲r v氓rt huvud蝉辫谤氓办 och att svenska ska anv盲ndas i de offentliga organ som 鈥渇ullg枚r uppgifter i offentlig verksamhet鈥� (ibid.) vilket f枚r mig betyder att svenska 蝉辫谤氓办et definieras ha en s盲rst盲llning i allt som r枚r myndighetsut枚vning samtidigt som den enskildes r盲tt till 蝉辫谤氓办 m氓ste s盲kerst盲llas 盲ven inom denna verksamhet. Lagen 盲r s氓ledes komplex och f枚refaller kunna bli f枚rem氓l f枚r tolkning i varje enskilt fall.

Teoretiskt ramverk

Som en effekt av en v盲rld stadd i st盲ndig f枚r盲ndring med 枚kad globalisering, digitalisering etcetera skapar m盲nniskor sig nya, dynamiska, transnationella identiteter och sociala praktiker (Garcia & Sylvan, 2011:387). F枚rutom att den i grunden monolingvistiska och nationalistiska ideologin som s盲tter likhetstecken mellan ett 蝉辫谤氓办, ett land och ett folk (J酶rgensen et al. 2011) varken 盲r socialt, ekonomiskt eller ekologiskt h氓llbar 氓r 2020, vill jag ocks氓 h盲vda att ideologiskt 盲r detta normt盲nk b氓de or盲ttvist och osant d氓 det baseras p氓 鈥漧ingvistisk normativitet eller ideologi snarare 盲n verkliga 蝉辫谤氓办praktiker鈥� (J酶rgensen et al. 2011:27, min 枚vers盲ttning). De facto ing氓r m盲nniskor med olika etnicitet i transnationella gemenskaper och praktiker b氓de inom och bortom ett lands konstruerade gr盲nser (Faist et al., 2013). I sitt meningsskapande anv盲nder fler蝉辫谤氓办iga personer ett lappt盲cke av drag fr氓n olika 蝉辫谤氓办 i sin polylingualism utan att f枚r den skull alltid ha full beh盲rskning av de inblandade 蝉辫谤氓办en enligt traditionell uppdelning (J酶rgensen et al. 2011:34). Genom att betrakta fler蝉辫谤氓办ighet som en tillg氓ng och l氓ta m盲nniskor anv盲nda alla sina 蝉辫谤氓办liga resurser i sitt meningsskapande kan en mer r盲ttvis och j盲mlik v盲rld uppn氓s i det som Garcia och Wei (2014) betecknar som dynamisk fler蝉辫谤氓办ighet.

Metod

Genom att granska n氓gra artefakter i form av butiksskyltar, butiksf枚nster, v盲gskyltar och anslag p氓 och runt M枚llev氓ngstorget, unders枚ks om en en蝉辫谤氓办ig eller fler蝉辫谤氓办ig norm/ideologi r氓der och om avs盲ndaren 盲r en top-down/officiell k盲lla (myndighet eller samh盲llsb盲rande funktion), eller en bottom-up/inofficiell k盲lla (samh盲llsmedborgare/f枚retagare).

Datainsamling skedde en s枚ndag i oktober, 2020, via fotografering av skyltar och anslag p氓 och kring M枚llev氓ngstorget i Malm枚. Omr氓det valdes utifr氓n att det 盲r ett centralt placerat multikulturellt och polylingvistiskt nav som skulle kunna betecknas som en kommersiell transnationell social arena (Sabat茅 i Dalmau, 2014) med aff盲rer och restauranger som attraherar malm枚bor i alla 氓ldrar f枚r att umg氓s, 盲ta och handla. Matr盲tter och produkter fr氓n v盲rldens alla h枚rn 盲r till f枚rs盲ljning och f枚retagare erbjuder 盲ven tj盲nster i from av juridisk r氓dgivning, hj盲lp med pengatransaktioner, telefoni, kopiering med mera.

Malm枚, Sverige. Bild fr氓n google maps (2020.10.26)

Viktigt att betona 盲r att utbudet av artefakter 盲r enormt inom detta offentliga rum och jag har d盲rf枚r sett mig n枚dd och tvungen att v盲lja ut n氓gra 蝉辫谤氓办liga koder f枚r att exemplifiera den m氓ngfald av en- och fler蝉辫谤氓办iga skyltar och anslag som finns h盲r.

F枚rutom att efter b盲sta f枚rm氓ga identifiera och r盲kna olika 蝉辫谤氓办liga koder valde jag, inspirerad av de olika bloggarna i The Landscaping Project Blogs (2020), Nuottaniemi (2018) och Shohamy (2006), att utg氓 fr氓n n氓gra olika parametrar f枚r en analys av f枚rekomst av en- eller fler蝉辫谤氓办ighet samt om valet av de 蝉辫谤氓办liga koderna fr氓n olika akt枚rer 枚verensst盲mmer med Sveriges 蝉辫谤氓办lag. Genom att p氓 fler蝉辫谤氓办iga skyltar 枚ver ing氓ngar placera de olika 蝉辫谤氓办liga koderna rumsligt i f枚rh氓llande till varandra kan en kodpreferens, allts氓 en preferens f枚r en viss 蝉辫谤氓办lig kod uttryckas (Nuottaniemi (2018). De 蝉辫谤氓办liga element som placeras till v盲nster, 枚verst eller centralt, anses prioriterade enligt denna teori. Olika val av typsnitt och teckenstorlek kan ocks氓 vara ett s盲tt att uttrycka ett hierarkiskt f枚rh氓llande mellan olika 蝉辫谤氓办liga koder (ibid.). I det lingvistiska landskapet finns olika akt枚rer som 盲r ansvariga f枚r de 蝉辫谤氓办liga koderna och dessa kan kategoriseras antingen som top-down-akt枚rer, vilket 氓syftar auktoriteter som myndigheter och offentliga organ eller bottom-up-akt枚rer, vilka best氓r av privatpersoner (ibid.). Sammanfattningsvis unders枚ks s氓ledes f枚ljande parametrar:

• Antal en- eller fler蝉辫谤氓办iga skyltar 枚ver ing氓ng till butik/restaurang i insamlat material.
• Kodpreferens; hierarki mellan flera 蝉辫谤氓办liga element (centralisering, v盲nster-h枚ger, 枚ver-under och i storlek).
• Antal top-down/officiella skyltar (kommun eller myndigheter) och bottom-up/inofficiella skyltar (butiksskyltar och anslag fr氓n privatpersoner).

Resultat och diskussion

Jag m氓ste betona att jag varit tvungen att begr盲nsa mig med tanke p氓 uppgiftens omf氓ng och tid till f枚rfogande. En del av de 蝉辫谤氓办liga elementen i datainsamlingen skapar dessutom os盲kerhet kring kategorisering d氓 jag inte beh盲rskar vissa 蝉辫谤氓办liga koder och d盲rmed inte med s盲kerhet kan identifiera eller 枚vers盲tta dem till svenska 蝉辫谤氓办et och/eller f枚rst氓 hur jag ska kategorisera dem kvantitativt. Vid ber盲kning av frekvens har jag r盲knat antalet instanser i form av enstaka ord, fraser eller textavsnitt som 盲r skrivna med en viss 蝉辫谤氓办lig kod som sedan bryts av p氓 n盲sta rad eller bredvid av en skrift med en annan 蝉辫谤氓办lig kod. Om jag hade haft tid att g枚ra om denna uppgift hade jag enbart fotograferat skyltar 枚ver ing氓ngar f枚r att f氓 en betydligt st枚rre stringens och tydlighet med avgr盲nsningar i den kvantitativa analysen. Se d盲rf枚r v盲nligen frekvens av 蝉辫谤氓办lig kod som en tendens och inte som en fullst盲ndig sanning i denna ministudie.

Antal identifierade 蝉辫谤氓办liga koder och frekvens

Identifierade 蝉辫谤氓办liga koder	Frekvens
svenska	50
engelska	16
arabiska	16
kinesiska	7
迟丑补颈濒盲苍诲蝉办补	3
pinyinsystemet	3
farsi	2
japanska	1
dari	1
Antal: 9 st.

Top-down

Vid en analys av den insamlade datan framkommer att de sex officiella top-down skyltar som 氓terfinns p氓 en lyktstolpe och ett v盲gm盲rke (se bild 1 och 2 nedan) 盲r en蝉辫谤氓办iga p氓 svenska vilket p氓 s盲tt och vis st盲mmer 枚verens med inneh氓llet i den paragraf i 蝉辫谤氓办lagen som s盲ger att f枚r organ som 鈥渇ullg枚r uppgifter i offentlig verksamhet鈥� (Sveriges Riksdag, 2020) ska svenska 蝉辫谤氓办et anv盲ndas. De organ som 盲r ansvariga f枚r skyltningen h盲r 盲r Polisen, Malm枚 stad och Trafikverket vilka alla innehar en officiell funktion. Skylten fr氓n Malm枚 stad har f枚rsetts med i mitt tycke ganska naiva bilder av djur och symboler f枚r att 鈥渇枚rtydliga den [...] informerande funktionen som bed枚ms inte kunna f枚rmedlas enbart med hj盲lp av det svenska 蝉辫谤氓办et鈥� (Nuottaniemi, 2018). Noterbart 盲r dock att 蝉辫谤氓办lagen i en annan paragraf stipulerar att det allm盲nna har ett ansvar att ge den enskilde r盲tt att anv盲nda sitt modersm氓l. Polisen och Trafikverket visar inte att de tar detta ansvar i dessa skyltar medan Malm枚 stads till盲gg av bilder och symboler kan visa p氓 att det i alla falla r氓der en f枚rst氓else f枚r att de polyglotta malm枚borna kan beh枚va en st枚ttande visuell kontext som komplettering till den svenska texten.

Antal top-down-skyltar: 蝉辫谤氓办 och symboler/bilder

Typ av artefakt	antal	varav enbart bilder/symboler	蝉辫谤氓办
En蝉辫谤氓办ig top-down: Skyltning fr氓n kommunen, polisen och Trafikverket	6	2	svenska

Bild 1. En lyktstolpe p氓 M枚llev氓ngstorget. Permanent skyltning p氓 svenska 蝉辫谤氓办et med Malm枚 stad som ansvarig. Skyltarna 盲r en蝉辫谤氓办iga, officiella/top-down skyltar med f枚rst盲rkning av bilder och symboler. H盲nvisningar till ordningslagen finns med paragrafer och avs盲ndaren blir synlig enbart via Malm枚 stads logga. 脰verst en skylt fr氓n polisen om att kamera枚vervakning sker. L盲ngst ner bottom-up/ej officiella, delvis s枚nderrivna anslag p氓 svenska 蝉辫谤氓办et fr氓n anonyma samh盲llsmedborgare. Ju l盲ngre ner man l盲ser p氓 lyktstolpen desto mindre top-down funktion.

Bild 2. V盲gm盲rke med top-down/officiell funktion p氓 torget. Skylten 盲r p氓 svenska 蝉辫谤氓办et och har med en bild av en cykel. Betydelse: F枚rbud att parkera cykel inom zon. G盲ller 盲ven i cykelst盲ll (vilket ju 盲r lite anm盲rkningsv盲rt kan man tycka).

Bottom-up (anslagstavla)

Intill lyktstolpen (bild 1) finns en anslagstavla (bild 3 nedan) med inofficiella bottom-up, ej permanenta anslag p氓 svenska och engelska fr氓n kulturinstitutioner och organisationer. Min tolkning 盲r att anslagen s盲tts upp i hela Malm枚 och f枚r att n氓 en bred publik anv盲nds de tv氓 蝉辫谤氓办 som av gemene man kan anses som huvud蝉辫谤氓办 i Sverige om 盲n det ena, engelskan, endast som ett inofficiellt s氓dant. Om engelska 蝉辫谤氓办et st氓r inget i Sveriges 蝉辫谤氓办lag vilket jag kan tycka 盲r anm盲rkningsv盲rt d氓 engelska de facto 盲r ett universellt 蝉辫谤氓办 som m氓nga i Sverige ser som sitt andra蝉辫谤氓办.

Ett annat sk盲l varf枚r anslagen 盲r p氓 engelska och svenska kan vara att Malm枚 盲r en djupt segregerad stad och och anslag p氓 t ex arabiska, farsi och somaliska 蝉辫谤氓办en skulle tolkas som 鈥渙ut of place鈥� (Nuottaniemi, 2018) och inte f枚rmedla ett begripligt inneh氓ll och kanske t o m ses som en provokation i stadsdelar som V盲stra hamnen och Limhamn i Malm枚 d盲r demografin skiljer sig helt fr氓n M枚llev氓ngstorget. En r盲dsla att skapa missn枚je inom 蝉辫谤氓办grupper som kan k盲nna sig 氓sidosatta om just deras 蝉辫谤氓办liga kod inte finns representerat p氓 anslagen, kan vara ytterligare en orsak till att enbart svenska och engelska 盲r representerade h盲r.

D氓 anslagen p氓 anslagstavlan p氓 bilden kommer fr氓n samh盲llsmedborgare (bottom-up) och inte en institution med myndighetsut枚vning (top-down) ger det m氓h盲nda avs盲ndaren st枚rre frihet att v盲lja 蝉辫谤氓办lig kod. Just anslagstavlor kan vara en arena f枚r 蝉辫谤氓办lig konflikt relaterad till identitetsskapande d氓 t ex valet att anv盲nda det engelska 蝉辫谤氓办et f枚r grupper i samh盲llet som 盲r emot globalisering eller ser engelska 蝉辫谤氓办et som en del av det koloniala arvet kan tolkas som ytterligare bevis p氓 p氓dyvlat maktut枚vande, p氓talar Shohamy (2006). Samtidigt st氓r det ju minoritetsgrupper fritt att placera sina val av 蝉辫谤氓办liga koder p氓 anslagstavlan f枚r att p氓 detta s盲tt kunna visa sin tillh枚righet och g枚ra sin r枚st h枚rd i samh盲llet (ibid.). Just p氓 den anslagstavla jag fotograferade fanns dock inga andra 蝉辫谤氓办liga koder representerade vid mitt bes枚k.

Antal identifierade bottom-up anslag (p氓 anslagstavla)

Typ av skylt	antal	antal/蝉辫谤氓办
Anslagstavla; en蝉辫谤氓办ig bottom-up	6	4 svenska 2 engelska
Anslagstavla; tv氓蝉辫谤氓办ig, bottom-up	1	1 svenska och engelska

Bild 3. Alldeles intill lyktstolpen finns denna anslagstavla p氓 torget. Svenska och engelska 盲r de 蝉辫谤氓办 som 氓terfinns p氓 denna. Svenska 盲r i majoritet. Bottom-up, inofficiella, ej permanenta anslag fr氓n kulturinstitutioner och organisationer.

Bottom-up (verksamheter)

I det insamlade bildmaterialet som f枚ljer h盲r finns bara tre en蝉辫谤氓办iga skyltar i anslutning till ing氓ngen till en verksamhet (bild 5, 17, 23-24) men det finns desto fler fler蝉辫谤氓办iga skyltar d盲r en kodpreferensanalys visar att svenska 蝉辫谤氓办et prefereras av butiks- och restaurang盲gare, f枚ljt av arabiska/engelska och kinesiska. Engelska 蝉辫谤氓办et anv盲nds f枚r att f枚rmedla tj盲nster som r枚r pengatransaktioner och telefoni (bild 4, 12-15 och 19) men f枚rekommer inte mer 盲n i ett fall i namnet i en butiksskylt 枚ver ing氓ng (bild 7).

En蝉辫谤氓办ig bottom-up skylt vid ing氓ng till verksamhet

Typ av skylt	Antal	Antal/蝉辫谤氓办
En蝉辫谤氓办ig, bottom-up	3	1 farsi 1 arabisk 1 svensk

Fler蝉辫谤氓办iga bottom-up skyltar med kodpreferens vid ing氓ng till verksamhet

Typ av skylt	Antal	Antal/蝉辫谤氓办
kodpreferens tv氓 蝉辫谤氓办	2	2 svenska/arabiska
kodpreferens svenska	7	2 svenska/arabiska 2 svenska/kinesiska 1 svenska/kinesiska/pinyin 1 svenska/thai 1 svenska/dari
kodpreferens arabiska	2	2 svenska/arabiska
Summa	11

Namn p氓 verksamhet med latinska bokst盲ver i kontext med annan 蝉辫谤氓办lig kod

Kodpreferens namn utifr氓n kontext	Antal	蝉辫谤氓办
kodpreferens engelska	1	engelska/arabiska (Ria)
kodpreferens japanska	1	japansk (Yukai)
kodpreferens svenska	1	svenska/arabiska (atn)
Summa	3

Anslag som h盲lsar v盲lkommen och visar 枚ppettider p氓 d枚rrar och f枚nster 盲r en蝉辫谤氓办igt svenska i den insamlade datan vilket f氓r mig att spekulera att informationen anses semiofficiell av butiks盲garna och att de d盲rf枚r anser att svenska 蝉辫谤氓办et b枚r anv盲ndas.

Bild 4. Ett en蝉辫谤氓办igt anslag fastklistrat med 枚ppettider och v盲lkommen p氓 svenska 蝉辫谤氓办et. Bottom-up/inofficiell. Skylt om transferering av pengar p氓 engelska 蝉辫谤氓办et, klisterm盲rke med symbol och texten alarm system p氓 ena sidan av f枚nstret samt skylt med bilder p氓 olika betalkort p氓 andra sidan. Klotter med latinska bokst盲ver APN p氓 ena sidan om f枚nstret och p氓 andra sidan ej identifierbart klotter.

Flertalet butiker och restauranger i omr氓det har fler蝉辫谤氓办iga skyltar 枚ver sina ing氓ngar. Intrycket 盲r att innehavarna till denna butik som s盲ljer n枚tter v盲nder sig till olika 蝉辫谤氓办liga m氓lgrupper med sj盲lva placeringen och riktningen av skyltarna inneh氓llandes de olika 蝉辫谤氓办liga koderna.

Bild 5. En en蝉辫谤氓办ig bottom-up-skylt p氓 arabiska som sticker ut fr氓n fasaden.

Bild 6. Fler蝉辫谤氓办ig bottom-up/inofficiell skylt vid sidan om ing氓ng till butik. Det svenska ordet n枚tter och Sham med latinska bokst盲ver. Kodpreferens med tanke p氓 latinska bokst盲ver, storlek p氓 bokst盲ver och det svenska ordet n枚tter tolkas som den svenska p氓 denna skylt.

P氓 tre av bilderna i det insamlade materialet (bild 7, 8 och 9) tycks en j盲mvikt uppn氓s mellan tv氓 olika 蝉辫谤氓办liga koder som avdelas av en mittpunkt i form av ett streck, en cirkel och en diamant.

Bild 7. Tre蝉辫谤氓办ig bottom-up/inofficiell butiksskylt p氓 svenska, engelska och kinesiska, alternativt tv氓蝉辫谤氓办ig med enbart engelska (med V盲rldsdelen Asien i s氓 fall felstavat) samt kinesiska. Samma betydelse av orden p氓 b氓da sidor om strecket i mitten av skylt enligt google translate. Kodpreferens sker fr氓n v盲nster till h枚ger vilket inneb盲r att svenska 蝉辫谤氓办et har prio ett, sedan kommer engelska f枚ljt av kinesiska. Alternativa tv氓蝉辫谤氓办iga tolkningen (med ev. felstavning av Asien) inneb盲r att det 盲r engelska 蝉辫谤氓办et som har prio ett, f枚ljt av kinesiska efter strecket. Kinesiska, svenska och pinyinsystemet p氓 f枚nster.

Restaurangen Rotana p氓 bild 8 h盲r nedan har en tv氓蝉辫谤氓办ig skylt som 氓tskiljs med en cirkul盲r symbol. Placeringen av orden i skylten 盲r intressanta utifr氓n en tolkning av kodpreferens d氓 de latinska bokst盲verna l盲ses fr氓n v盲nster till h枚ger medan det arabiska alfabetet d盲remot l盲ses fr氓n h枚ger till v盲nster. Tyder l盲sriktningen i respektive alfabet och den inb枚rdes placeringen av ord till v盲nster och h枚ger om en mittpunkt p氓 att b氓da 蝉辫谤氓办en anses likv盲rdiga i detta fall utifr氓n innehavarens perspektiv?

Bild 8. En restaurang utmed v盲g vid M枚llev氓ngstorget. Ordet Rotana 盲r skrivet med versaler och med ett typsnitt som ger intryck av att bokst盲verna 盲r visuellt st枚rre och fetare 盲n de arabiska men samtidigt s氓 kan det bero p氓 val av bokst盲ver i det arabiska alfabetet. Kolgrill 盲r skrivet p氓 svenska och arabiska ord 氓terfinns p氓 f枚nster och 枚ver d枚rr.

Bild 9. Tv氓蝉辫谤氓办ig top-down/inofficiell skylt med Hanans guld skrivet p氓 svenska med engelsk apostrofgenitiv och ord skrivna med arabiska alfabetet till h枚ger. Svensk text p氓 f枚nster.

Bild 10. Tv氓蝉辫谤氓办ig, bottom-up/inofficiell butiksskylt p氓 arabiska 枚verst (namn p氓 butik) med bokst盲ver i stor storlek och svenska (varor) 枚ver ing氓ng till butik i mindre bokst盲ver samt bilder/text Coca Cola med latinska bokst盲ver f枚r att f枚rtydliga butiksinneh氓ll. Arabiskt namn p氓 markis med latinska bokst盲ver (k盲nt arabiskt namn p氓 omr氓den i Mellan枚stern enligt arabisktalande kollega). Kodpreferens arabiska p氓 skylt med tanke p氓 centralisering och storlek p氓 bokst盲ver.

Bild 11. Bottom-up/inofficiell sidoskylt med butikens namn p氓 arabiska 枚verst och sedan p氓 svenska direkt under i samma storlek. Varor till f枚rs盲ljning endast p氓 svenska 蝉辫谤氓办et. Kodpreferens arabiska.

Butiker i vilka man kan 枚verf枚ra pengar, ta kopior, betala r盲kningar, k枚pa telefonkort etc. anv盲nder i huvudsak engelska 蝉辫谤氓办et som kodpreferens f枚r att visa vilka tj盲nster de erbjuder men 盲ven andra 蝉辫谤氓办 som arabiska och dari f枚rekommer p氓 skyltar och butiksf枚nster (bild 12-16 h盲r nedan).

Bild 12. Butik som erbjuder hj盲lp med ekonomiska transaktioner. Bottom-up/inofficiell skylt p氓 engelska och arabiska. Den arabiska texten betyder n氓got i stil med 鈥淏agdad exchange鈥� enligt kollega. Kodpreferens engelska.

Bild 13. Tv氓蝉辫谤氓办ig bottom-up/inofficiell skyltning 枚ver d枚rr f枚rst盲rkt av den afghanska flaggan. Text p氓 svenska och engelska. Kodpreferens svenska p氓 grund av centralisering av namnet p氓 butik p氓 butiksskylten. 脰ppettider p氓 svenska.

Bild 14. Bottom-up/inofficiell fler蝉辫谤氓办ig skyltning p氓 f枚nster p氓 engelska och dari d盲r kodpreferensen 盲r det senare 蝉辫谤氓办et. Texten p氓 dari handlar dock om mat och inte telefoni enligt fler蝉辫谤氓办ig kollega.

Bild 15. Atn 盲r ett arabiskt n盲tverksf枚retag som tillhandah氓ller tj盲nster inom TV-n盲tverk och telefoni globalt. Namnet p氓 f枚retaget 枚verst i bilden 盲r troligen k盲nt av m氓nga arabisktalande. Tre蝉辫谤氓办ig (engelska, arabiska och svenska) bottom-up/inofficiell skyltning med kodpreferens svenska.

Bild 16. Ytterligare ett f枚nster till samma butik som i bild 15 med bottom-up/inofficiell tv氓pr氓kig skyltning som visar tj盲nster som r枚r kopiering och telefoni p氓 svenska och arabiska f枚rtydligat med bilder av vilka tj盲nster som erbjuds. Kodpreferens arabiska. 脰ppettider p氓 svenska.

H盲r f枚ljer nu en samling bilder (nr 17-22) p氓 verksamheter som har en fler蝉辫谤氓办ig bottom-up/inofficiell skyltning. Intressant att notera 盲r att vid svensk skrift anv盲nds igen engelsk apostrofgenitiv som i bild 17.

Bild 17. Tv氓蝉辫谤氓办ig skyltning med farsi (enligt kollega) som kodpreferens 枚ver ing氓ng och svenska som kodpreferens p氓 f枚nster. Samma betydelse, dvs Nancis konditori p氓 b氓da 蝉辫谤氓办en. Engelsk apostrofgenitiv anv盲nds vid namnet Nansi med latinska bokst盲ver.

Butiken 脰st Asien livs H-B (bild 18-20) anv盲nder sig av fyra olika 蝉辫谤氓办liga koder f枚r att saluf枚ra sitt sortiment; kinesiska, svenska, engelska och pinyinsystemet vilket inneb盲r en transkribering av tecken p氓 standardkinesiska till det latinska alfabetet (Ross & Sheng Ma, 2014). Det hade varit intressant att f氓 veta om de kinesiska tecknen och texten skriven med pinyinsystemet betyder samma sak. P氓 ett av f枚nstren (bild 19) anv盲nds engelska 蝉辫谤氓办et igen f枚r att erbjuda tj盲nster inom telefoni och pengatransaktioner. Thail盲ndska flaggans f盲rger finns p氓 枚verdelen av f枚nstret. Resten av f枚nstret har f盲rgen gul och r枚d vilka 盲r f盲rgerna i Kinas flagga. Att anv盲nda sig av olika l盲nders f盲rger i flaggor vid dekoration av butiker och restauranger har sannolikt kommersiell grund och anv盲nds som ett s盲tt att signalera att h盲r finns en transkulturell plats i vilket man kan f氓 tag i eftertraktade produkter fr氓n hemlandet samt f氓 kontakt med och hj盲lp av akt枚rer som talar samma 蝉辫谤氓办 eller har samma ursprung som individen sj盲lv.

Bild 18. Kinesiska och svenska. Svenska centralt eller 枚verst bel盲get medan kinesiska 盲r l盲ngst till v盲nster p氓 stora skylten och underst p氓 den lilla p氓 bilden till v盲nster. Kodpreferens svenska.

Bild 19. Fler蝉辫谤氓办ig skyltning p氓 butiksf枚nster och p氓 skylt 枚ver ing氓ng. Pinyinsystemet har anv盲nts p氓 f枚nstret och till h枚ger p氓 skylt 枚ver ing氓ng f枚r att transkribera kinesiska ord med det latinska alfabetet. Ordet 枚ppet p氓 svenska mitt p氓 f枚nster. Klisterdekaler p氓 engelska 蝉辫谤氓办et som erbjuder tj盲nster inom telefoni och ekonomiska transaktioner. Notera att Thail盲ndska flaggans f盲rger 盲r klistrat p氓 枚verdel av f枚nster samt f盲rgen gul och r枚d som ing氓r i kinesiska flaggan runt resten av f枚nstret. Kommersiella intressen ligger bakom detta 盲r min reflektion. 脛garna f枚rs枚ker locka en s盲rskild m氓lgrupp.

Bild 20. Pinyinsystemet p氓 skylt 枚ver ing氓ng.

Bild 21. Fler蝉辫谤氓办ig bottom-up/inofficiell skyltning p氓 f枚nstret - kinesiska, svenska och 迟丑补颈濒盲苍诲蝉办补.

Bild 22. Thail盲ndsk restaurang med tv氓蝉辫谤氓办ig skylt p氓 svenska och 迟丑补颈濒盲苍诲蝉办补. Kodpreferens svenska.

Bild 23. Japansk restaurangskylt med text p氓 japanska och namn med latinska bokst盲ver.

Det finns inte bara butiker utan andra verksamheter med fler蝉辫谤氓办iga resurser i omr氓det runt M枚llev氓ngen. Bild 24 vittnar om att h盲r kan samh盲llsmedborgare f氓 hj盲lp av en fler蝉辫谤氓办ig juristbyr氓.

Bild 24. Tv氓蝉辫谤氓办ig skylt p氓 arabiska och svenska d盲r svenska 盲r kodpreferens.

Slutligen 盲r h盲r en butik som enbart har svenska som skriftlig, 蝉辫谤氓办lig kod. Butiken upplevs dock som multikulturell med olika flaggor, namn p氓 l盲nder p氓 skyltf枚nstren och genom de produkter som saluf枚rs som 鈥渒ryddiga utl盲ndska smakupplevelser鈥�. Namnet Heinrich 麓s (氓terigen med en engelsk apostrofgenitiv) kan h盲rledas till det tyska 蝉辫谤氓办et.

Bild 25 och 26. En蝉辫谤氓办ig skyltning p氓 svenska med flaggor och namn p氓 l盲nder. Ordet v盲lkommen och 枚ppettider p氓 svenska.

Slutsats

Vid en analys av det kvantitativa och kvalitativa resultatet framkommer att svenska 蝉辫谤氓办et 盲r i dominans i det utvalda 蝉辫谤氓办liga landskapet vid M枚llev氓ngstorget; b氓de top-down och bottom-up. Skillnaden 盲r dock att artefakter fr氓n top-down akt枚rer 盲r en蝉辫谤氓办igt svenska och uppvisar genom detta en i grunden monolingvistisk ideologi medan bottom-up akt枚rerna, som r枚r verksamheter, i huvudsak f枚ljer en fler蝉辫谤氓办ig norm d盲r det svenska 蝉辫谤氓办et ackompanjeras av en m盲ngd andra 蝉辫谤氓办liga koder f枚r att p氓 s氓 s盲tt attrahera m盲nniskor med olika transnationella identiteter till butiker och restauranger. Bottom-up akt枚rerna 枚kar s氓ledes markant m枚jligheten att den enskildes tillg氓ng till 蝉辫谤氓办 och anv盲ndning av modersm氓l kan tillgodoses, s氓 som det stipuleras i den svenska 蝉辫谤氓办lagen, medan top-down akt枚rernas monolingvistiska artefakter uppvisar raka motsatsen. Sammanfattningsvis kan s盲gas att resultatet i denna ministudie av ett lingvistiskt landskap visar att olika 蝉辫谤氓办policy till盲mpas p氓 M枚llev氓ngstorget beroende p氓 vem som har makten att placera ut artefakter. Den multikulturalism och transnationalism som existerar i omr氓det reflekteras endast av bottom-up akt枚rer som 盲r 盲gare till verksamheter vars aktiva val av polylingualism i form av 蝉辫谤氓办liga element fr氓n definierade 蝉辫谤氓办 samt f盲rger och symboler som kan relateras till olika nationer, troligen har sitt ursprung i kommersiella intressen och manifesterar d盲rmed sannolikt inte ett uttalat motst氓nd eller bejakande av Sveriges 蝉辫谤氓办lag.

Litteratur

Faist, Thomas, Fauser, Margit & Reisenauer, Eveline. 2013. Transnationell Migration. Lund: Studentlitteratur AB.

Garcia, Ofelia & Sylvan, Claire E. 2011. "Pedagogies and Practices in Multilingual Classrooms: Singularities in Pluralities". The Modern Language Journal, 95: 385-400. doi: 10.1111/j.1540-4781.2011.01208.x0026-7902/11/

Garcia, Ofelia & Wei, Li. 2014. Translanguaging. Language, Bilingualism and Education. UK: Palgrave Macmillan.

J酶rgensen, J.N., Karreb忙k, M.S., Madsen, L.M. & M酶ller, J. S. 2011. "Polylanguaging in Superdiversity". Diversities 13:2, s. 23-37. www.unesco.org/shs/diversities/vol13/issue2/art2

Nuottaniemi, Andreas. 2018. Spr氓ket p氓 v盲ggarna: En etnografiskt inspirerad studie av hur fler蝉辫谤氓办ighet synligg枚rs i en skolas lingvistiska landskap. Kandidatuppsats. Stockholm: Stockholms universitet.

Ross, Claudia & Sheng Ma, Jing-heng. 2014. Modern Mandarin Chinese Grammar. A Practical Guide. London: Routledge. Taylor & Francis Group.

Sabat茅 i Dalmau, Maria. 2014. Migrant Communication Enterprises. Regimentation and Resistance. Bristol: Multilingual Matters.

Shohamy, Elana. 2006. Language Policy: Hidden Agendas and New Approaches. London: Routledge: kapitel 7. 

Sveriges Riksdag. 厂辫谤氓办濒补驳 (2009:600). (h盲mtad 2020-10-26).

91福利. 2019. Landscaping Project Blogs. /fac/cross_fac/mitn/events/multidiv/landscapingprojectblogs (h盲mtad 2020-10-28)

---

Introduction

L鈥檕bjectiu principal d鈥檃quest projecte 茅s analitzar l鈥檈tiquetatge de diversos productes des d鈥檜na perspectiva ling眉铆stica. En primer lloc, s鈥檋a dut a terme la selecci贸 de quatre productes pertanyents a l鈥櫭爉bit alimentari, dos dels quals s贸n productes locals i els altres dos, ex貌tics. En segon lloc, s鈥檋a procedit a l鈥檃n脿lisi de les seves etiquetes, en qu猫 s鈥檋a considerat el compliment o no de les lleis relatives a l鈥檈tiquetatge a Catalunya, aix铆 com si aquestes coincideixen o difereixen en els dos productes locals i en els dos ex貌tics, per tal de poder definir aix铆 un panorama ling眉铆stic.

Pel que fa a l鈥櫭爉bit ling眉铆stic, l鈥檈tiquetatge est脿 regulat segons una s猫rie de lleis que es presenten a continuaci贸, cosa que determina la comprensi贸 de la informaci贸 d鈥檃quell producte per part d鈥檜ns usuaris o d鈥檜ns altres. 脡s per aix貌 que s鈥檋a cregut que aquest 脿mbit 茅s de gran import脿ncia per a dur-ne a terme un estudi, perqu猫 dep猫n de les lleis que governin l鈥檈tiquetatge d鈥檜n producte, es podran emprar unes lleng眉es o unes altres. En aquest cas, el fet d鈥檃nalitzar productes locals i ex貌tics, ens permetr脿 tenir una visi贸 m茅s 脿mplia d鈥檃questes lleis, aix铆 com de la repercussi贸 que poden tenir en el fet que un producte es vengui m茅s o menys nom茅s pel fet d鈥檌ncloure en les seves etiquetes unes lleng眉es o unes altres.

Concretament, s鈥檋an seleccionat quatre productes; dos de locals, de la botiga Bonpreu de Barcelona i dos d鈥檈x貌tics de la botiga Organic Market de Barcelona. Tots aquests productes estan produ茂ts per empreses diferents. En el cas dels productes locals, les empreses escollides han estat la Fageda, d鈥橭lot, i Birba, de Camprodon (Girona). En el cas dels ex貌tics, malgrat que es comercialitzen a Catalunya, es produeixen en empreses de fora (com 茅s el cas d鈥橝lternativa 3 i Oatly).

Research questions

Per a la realitzaci贸 d鈥檃quest estudi, s鈥檋a partit de 3 preguntes de recerca. En primer lloc, es planteja qu猫 茅s el que diu la llei sobre la legislaci贸 de l鈥檈tiquetatge i qu猫 茅s all貌 que es fa realment. En altres paraules, si finalment s鈥檃caba respectant la legislaci贸 ling眉铆stica i s鈥檃plica en l鈥檈tiquetatge dels productes analitzats. En segon lloc, es q眉estiona si 茅s cert que la llei obliga les empreses locals a comercialitzar els seus productes a Catalunya, com a m铆nim, en catal脿. I, en tercer i darrer lloc, si 茅s veritat que la llei obliga a etiquetar en castell脿, com a m铆nim, aquells productes que es venen a Catalunya, encara que no s鈥檋i comercialitzin.

Theoretical framework & contextualisation

Segons el Reial Decret Legislatiu 1/2007, de 16 de novembre, l鈥檈tiquetatge 茅s un dret b脿sic dels consumidors. L鈥檈tiqueta 茅s la primera informaci贸 que rep l鈥檜suari i la que permet identificar el producte en el moment d鈥檜tilitzar-lo. Per tant, la seva funci贸 principal 茅s la d鈥檃portar informaci贸 interessant, com per exemple, el fabricant del producte, el distribu茂dor, el venedor, etc. Principalment, existeixen dos tipus d鈥檈tiquetatge; l鈥檌ndustrial, que especifica la fabricaci贸 del producte i est脿 regit a trav茅s de les normatives; i el comercial, que no est脿 subjecte a cap normativa, sin贸 que es tracta d鈥檌nformaci贸 addicional per fer el producte m茅s atractiu.

Segons l鈥橝g猫ncia Catalana del Consum, hi ha tretze tipus d鈥檌nformacions obligat貌ries per l鈥檈tiquetatge dels productes industrials, d鈥檈ntre les quals trobem el nom o denominaci贸 usual o comercial del producte, la composici贸 d鈥檃quest, el termini recomanat de consum, etc. Despr茅s d鈥檃questa breu introducci贸 en el m贸n de l鈥檈tiquetatge, anem a veure quina 茅s la llei que existeix per l鈥櫭爉bit que hem escollit investigar. Deixant de banda la normativa espec铆fica per l鈥檈tiquetatge de productes alimentaris, que indica la informaci贸 aliment脿ria que s鈥檋a de facilitar al consumidor, la normativa ling眉铆stica d鈥檈tiquetatge s鈥檕rganitza en tres nivells d鈥檃plicaci贸.

El primer nivell de legislaci贸 茅s la Constituci贸 Espanyola de l鈥檃ny 1978. L鈥檃rticle 3 especifica que tots els espanyols tenen l鈥檕bligaci贸 i el dret d鈥檜tilitzar el castell脿. Aix铆, d鈥檃cord amb la normativa estatal disposada al Reial Decret 1334/1999, les informacions de l鈥檈tiquetatge dels productes alimentaris que es comercialitzin a Espanya han de constar almenys en espanyol.

El segon nivell 茅s l鈥橢statut d鈥檃utonomia. Segons la llei org脿nica 6/2006, de 19 de juliol, la llengua pr貌pia de Catalunya 茅s el catal脿 i com a tal, 茅s la d鈥櫭簊 normal i preferent de les administracions p煤bliques. Segons aquest mateix article, el castell脿, tamb茅 茅s llengua oficial i tots els ciutadans de Catalunya tenen el dret i el deure de con猫ixer ambdues. Altrament, des de l鈥檈ntrada en vigor de la Llei 22/2010 del Codi de consum de Catalunya, els consumidors, tenen dret a rebre en catal脿, les informacions necess脿ries per al consum, l鈥櫭簊 i el maneig adequat dels b茅ns i serveis. Per acabar, cal destacar l鈥檕rganitzaci贸 Plataforma per la Llengua tamb茅 dona suport a l鈥檈tiquetatge en catal脿. En tercer lloc, a escala europea, el Reglament (UE) n煤m. 1169/2011 d贸na suport a l鈥檈tiquetatge en les diverses lleng眉es europees.

Com s鈥檋a dit anteriorment, aquesta an脿lisi se centrar脿 en productes locals i ex貌tics. 脡s per aix貌 que, a m茅s de la normativa ja resumida, cal sumar-hi la Llei 1/1998, de 7 de gener, de pol铆tica ling眉铆stica, en la qual s鈥檈specifica que l鈥檈tiquetatge de productes catalans que gaudeixin de denominaci贸 d鈥檕rigen, denominaci贸 comarcal o de qualitat, i els productes artesanals distribu茂ts en l鈥櫭爉bit territorial de Catalunya, ha de ser, com a m铆nim, en catal脿.

Finalment, durant l鈥檃n脿lisi de l鈥檈tiquetatge dels productes escollits, s鈥檋an trobat diverses etiquetes ecol貌giques, les imatges de les quals s贸n importants per determinar si es tracta de productes locals o no.

Methodology

S鈥檋an seleccionat quatre productes; dos de locals, de la botiga Bonpreu de Barcelona i dos d鈥檈x貌tics de la botiga Organic Market de Barcelona. Tots aquests productes estan produ茂ts per empreses diferents. En el cas dels productes locals, les empreses escollides han estat La Fageda (d鈥橭lot, Girona) i Birba (de Camprodon, Girona). En el cas dels ex貌tics, tot i comercialitzar-se a Catalunya, es produeixen en empreses de l鈥檈xterior (com 茅s el cas d鈥橝lternativa 3 i Oatly).

En primer lloc, s鈥檋a dut a terme la selecci贸 de quatre productes pertanyents a l鈥櫭爉bit alimentari, dos dels quals s贸n productes locals i els altres dos, ex貌tics. En segon lloc, s鈥檋a procedit a l鈥檃n脿lisi de les seves etiquetes, en qu猫 s鈥檋a considerat el compliment o no de les lleis relatives a l鈥檈tiquetatge a Catalunya, aix铆 com si aquestes coincideixen o difereixen en els dos productes locals i en els dos ex貌tics, per tal de poder definir aix铆 un panorama ling眉铆stic.

Analysis

For this research we have analysed two local products sold in the Catalan supermarket Bonpreu and three exotic products from the eco-friendly supermarket Organic Market. In terms of the analysis of the selected local products, the brands found in Bonpreu label their products considering the industrial labelling, which is, as we have seen, mandatory and required by the law. Moreover, such products contain the commercial labelling as well, which is the non-required one.

The biscuits company Birba has its industrial labelling in Spanish, Catalan, English and French, while the commercial one is just in Spanish and English. Therefore, it follows the law, which requires that Catalan products must offer their information, at least, in the local language. However, the brand La Fageda uses Catalan and Spanish on its mandatory labeling, whereas for the commercial one, like the sentence 鈥淟let de les nostres Granges鈥�, only Catalan is used in order to highlight the fact that it is a local product and that the milk comes from their Catalan farms.

Regarding the products that were not produced in Catalonia, such as the ones from Oatly, it uses Spanish, Portuguese and English on its industrial labels, and just English on the commercial labelling. The literal sentence in English 鈥渉ere鈥檚 what we believe鈥� is an example of it. Finally, we found out that Alternativa 3 is the only company that labels its industrial labelling in many languages, such as Spanish, Catalan, Polish, English, French, German and Portuguese.

In conclusion, just this latter, Alternativa 3, meets not only the national linguistic Spanish law, but also the regional linguistic law of Catalunya. Moreover, we can state that this brand is committed to multilingualism because it even follows the European recommendations of labeling the products in different European languages. In contrast, Oatly does not comply with the Catalan regulation, since it does not offer the information in Catalan, although it places its products on the Catalan market. As for the local companies, Birba and La Fageda, as we have mentioned above, they both respect both national and regional legal requirements.

Results

Un cop finalitzada la tasca de recerca, podem extreure els seg眉ents resultats a partir de les preguntes plantejades pr猫viament. En primer lloc, la normativa estableix que, per als productes fabricats fora de Catalunya, l鈥檈tiquetatge ha de ser obligatori, com a m铆nim, en castell脿. Malgrat aix貌, en el cas dels productes locals, produ茂ts i comercialitzats a Catalunya, han d鈥檈star etiquetats, com a m铆nim, en catal脿. En segon lloc, gr脿cies a l鈥檃n脿lisi exhaustiva dels productes que s鈥檋a dut a terme, s鈥檋a comprovat que es compleix la normativa ling眉铆stica en les quatre empreses analitzades. Tanmateix, algunes aposten pel multiling眉isme en l鈥檈tiquetatge dels seus productes m茅s que d鈥檃ltres. Posem per cas, a la botiga Organic Market, l鈥檈mpresa Alternativa 3 presenta la informaci贸 en fins a set idiomes diferents. En tercer i darrer lloc, en el cas dels dos productes locals analitzats, tot i que es compleix la normativa auton貌mica catalana, la informaci贸 obligatoria tamb茅 s鈥檕fereix, com a m铆nim, en castell脿.

Conclusion and reflection

En l鈥櫭爉bit de les lleng眉es, l鈥檈tiquetatge dona moltes pistes del comprom铆s de l鈥檈mpresa pel que fa als requisits ling眉铆stics. La pres猫ncia estatal de les empreses condiciona la gesti贸 que en fan del multiling眉isme, que s鈥檃dapta al mercat espanyol i oblida el mercat catal脿. Com que el castell脿 i el catal脿 s贸n oficials al territori catal脿, tamb茅 sembla incoherent que la llengua catalana tingui un paper completament secundari, a l鈥檃l莽ada (o fins i tot, en un nivell inferior) d鈥檃ltres lleng眉es que no s贸n pr貌pies del pa铆s, com l鈥檃ngl猫s i el franc猫s. A tall de conclusi贸, considerem que les dues empreses podrien esfor莽ar-se m茅s per apostar pel multiling眉isme i, sobretot, refor莽ar l鈥櫭簊 del catal脿, com a llengua pr貌pia i oficial de l鈥橢stat espanyol.

---

Pla莽a Catalunya: El paisaje ling眉铆stico de una de las zonas m谩s emblem谩ticas de Barcelona

滨苍迟谤辞诲耻肠肠颈贸苍

La zona que hemos elegido para nuestra investigaci贸n es la emblem谩tica Plaza Catalu帽a de Barcelona. Nos hemos decidido por este lugar porque es la zona m谩s transitada de Catalu帽a, por la que pasan cada d铆a miles de personas. Une los barrios de Ciutat Vella y el Eixample, y es el inicio de calles como la Rambla, Paseo de Gracia, las rondas de Universidad y Sant Pere, la calle Pelayo y la avenida del Portal del 脕ngel. Adem谩s, dispone de numerosas redes de transporte: autobuses, l铆neas de metro y de ferrocarril, etc., que la conectan con el resto de Barcelona y otras ciudades catalanas.

El objetivo de este proyecto es analizar el paisaje ling眉铆stico de nuestro entorno, para poderlo comparar con la realidad pluriling眉e de la ciudad y ver si realmente las lenguas que se hablan en nuestra ciudad se representan en los diferentes comercios y establecimientos, as铆 como comprobar que cumplen con la legislaci贸n ling眉铆stica establecida por el gobierno. Analizaremos sus comercios y establecimientos, para ver qu茅 lenguas utilizan en sus carteles, promociones y otros objetos visuales, as铆 como las se帽ales de la v铆a p煤blica.

Paisaje Ling眉铆stico

El lenguaje nos rodea en nuestro d铆a a d铆a, en las se帽ales, en los comercios, en los museos, etc. Mucha gente no da importancia a estos elementos en los que aparece el lenguaje, pero la realidad es que puede haber intenciones o un gran proceso de planificaci贸n detr谩s de estos. El paisaje ling眉铆stico de una ciudad o de una calle en concreto puede reflejar la realidad ling眉铆stica de esa zona o dirigirse a una comunidad en concreto. El estudio del paisaje ling眉铆stico es, por lo tanto, el estudio de las lenguas en un contexto social y est谩 directamente relacionado con el multiling眉ismo.

颁辞苍迟别虫迟耻补濒颈锄补肠颈贸苍

Barcelona es la capital de la provincia de Barcelona, de la comarca del Barcelon茅s y de Catalu帽a. Seg煤n el Instituto de Estad铆stica de Catalu帽a, Barcelona tiene una superficie de 101,9 km虏y cuenta con m谩s de un mill贸n y medio de habitantes, encabezando de esta manera la segunda posici贸n de ciudades m谩s pobladas de Espa帽a y la d茅cima de la Uni贸n Europea. De la cifra total de habitantes, casi 361.000 son extranjeros empadronados.

Los distritos que acogen a m谩s extranjeros son el Eixample, Ciutat Vella, Sant Mart铆 y Sants-Montju茂c.

Ilustraci贸n 1: Poblaci贸n extranjera por distrito. Fuente: IDESCAT.

Ciutat Vella es la zona donde se hace m谩s notoria la cantidad de extranjeros de la ciudad, ya que ah铆 se concentran los comercios y los servicios culturales m谩s importantes. Es en esta parte de la ciudad donde se encuentra nuestro lugar de estudio, Plaza Catalu帽a, el n煤cleo de actividad consumista de la ciudad. Respecto a las nacionalidades, las m谩s importantes son la italiana, la china, la paquistan铆, la francesa y la marroqu铆.

Ilustraci贸n 2: Poblaci贸n extranjera por pa铆s de origen. Fuente: IDESCAT.

Centr谩ndonos en el apartado ling眉铆stico, la lengua propia de Catalu帽a es el catal谩n, la cual comparte oficialidad con el castellano, la lengua oficial del estado. Son estas dos lenguas, por lo tanto, las m谩s habladas en la comunidad aut贸noma y en Barcelona. Sin embargo, teniendo en cuenta los datos anteriores, podemos entender que no son las 煤nicas lenguas habladas en la ciudad. Recuperando los datos anteriores, podemos establecer que las lenguas extranjeras m谩s habladas son el ingl茅s, el italiano y el 谩rabe, destacando principalmente el ingl茅s, que act煤a como lengua franca entre extranjeros de otras partes del mundo.

Seg煤n la Ley 1/1998 de pol铆tica ling眉铆stica de Catalu帽a, el art铆culo 32.3 establece que la se帽alizaci贸n y los carteles de informaci贸n de car谩cter fijo de los establecimientos abiertos al p煤blico tienen que ser redactados, al menos, en catal谩n. En cuanto a los r贸tulos, deben estar al menos en catal谩n aquellos que pertenezcan a empresas que mantienen un convenio con la Generalitat, seg煤n el art铆culo 33 de la misma ley. El motivo de esta ley es la preservaci贸n y promulgaci贸n del catal谩n por parte de los organismos y los establecimientos p煤blicos catalanes para proteger los derechos ling眉铆sticos de sus usuarios ante la presencia de otras lenguas importantes.

惭别迟辞诲辞濒辞驳铆补

Para realizar la investigaci贸n, decidimos hacer observaciones de los textos escritos en establecimientos comerciales y de hosteler铆a de la zona, concretamente de los carteles que se encuentran en los escaparates y los que son visibles desde el exterior de los establecimientos. La investigaci贸n tuvo lugar el d铆a 12 de enero del 2021. Hicimos fotograf铆as de los carteles que encontramos para poder analizar correctamente el paisaje ling眉铆stico elegido y de esta manera poder explicarlo mejor. Como Plaza Catalu帽a es una zona bastante amplia, decidimos limitar la investigaci贸n al siguiente recorrido:

Ilustraci贸n 3: Recorrido.

Resultados

El resultado de nuestra investigaci贸n indica que los establecimientos de Plaza Catalu帽a utilizan, mayoritariamente, el catal谩n y el castellano en sus carteles. Solamente encontramos el ingl茅s en algunos nombres de comercios y para indicar rebajas, promociones especiales o conceptos generales como veggie en un cartel de Taco Bell.

Ilustraci贸n 4: Veggie.

Ilustraci贸n 5: Sales.

En general, podemos ver que la legislaci贸n ling眉铆stica vigente en Catalu帽a, ya mencionada anteriormente, se cumple de manera correcta en la mayor铆a de los establecimientos. Podemos encontrar comercios con carteles 煤nicamente en catal谩n y otros que utilizan tanto el catal谩n como el castellano. Solamente en el caso del men煤 de un restaurante no aparece el catal谩n.

Ilustraci贸n 6: Se帽al de tr谩fico.

Ilustraci贸n 7: Informaci贸n en catal谩n.

Ilustraci贸n 8: Apple, catal谩n y castellano.

Ilustraci贸n 9: Apple. Catal谩n.

Tambi茅n se puede comprobar que el ingl茅s no tiene mucha fuerza, teniendo en cuenta que se trata de una de las zonas con m谩s extranjeros de Barcelona. Adem谩s, la presencia de otras lenguas extranjeras es nula, por lo cual el paisaje ling眉铆stico no cumple con la situaci贸n ling眉铆stica en la que se encuentra la zona.

Limitaciones

Cabe destacar que algunos de los comercios y restaurantes se encontraban cerrados debido a las restricciones impuestas por el Gobierno para contener el virus de la COVID-19. Por lo tanto, algunos establecimientos no pudieron ser observados. Ser铆a interesante volver a realizar la observaci贸n una vez todos los comercios puedan abrir con un horario y una situaci贸n normal. Barcelona es una ciudad que acoge a millones de turistas durante el a帽o y eso tambi茅n puede influir en el paisaje ling眉铆stico. Cabe la posibilidad de que, en situaciones normales, el ingl茅s tenga m谩s presencia como lengua franca.

颁辞苍肠濒耻蝉颈贸苍

Aunque Plaza Catalu帽a sea la zona con m谩s tr谩nsito de extranjeros de Catalu帽a, hemos podido observar que el papel del ingl茅s o de otras lenguas no tiene mucha representaci贸n en los establecimientos. Aunque las lenguas extranjeras no se vean representadas en los comercios, la realidad pluriling眉e de Barcelona existe, pero se reserva para los 谩mbitos familiares y orales. Por lo tanto, no tienen un papel destacable en el 谩mbito p煤blico, por lo menos, en el 谩mbito de esta investigaci贸n.

A veces, en un mismo establecimiento, no se sigue un patr贸n para el uso de una lengua u otra, como hemos podido observar en el ejemplo de Apple, donde una vez se utiliza tanto el catal谩n como el castellano en un mismo cartel, y otra vez 煤nicamente en catal谩n. Creemos que la ley da prioridad al catal谩n para mantener vivo el uso de la lengua propia, ya que se va perdiendo cada vez m谩s. Por eso, el catal谩n es la lengua m谩s representada.

Referencias

Gorter, Durk (2006) Introduction: The Study of the Linguistic Landscape as a New Approach to Multilingualism, International Journal of Multilingualism, 3:1, 1-6, DOI: 10.1080/14790710608668382

Ley 1/1998, de 7 de enero, de Pol铆tica Ling眉铆stica. Bolet铆n Oficial del Estado, 36, de 11 de febrero de 1998, 4809 a 4818. Recuperado de:

---

Linguistic landscapes have traditionally studied the presentation of multilingualism in a public space. It provides insight into the relationship between the physical landscape – the signage – and the identity of an area (Ben-Rafael et al., 2006). In this project, I use the foundations of Linguistic Landscaping to study the connections between spirituality, language, and public space.

Glastonbury is a fascinating location to explore these connections. The physical landscape of Glastonbury – including the Tor, Chalice Well, and Abbey – is thought to be deeply connected to its spiritual landscape (Bowman, 2005). I focus on the representation of spirituality in Glastonbury Experience Courtyard, which, based upon sources such as Greenwood et al. (2008), seems to be deeply connected to various branches of Paganism.

Glastonbury, Spirituality, and Paganism

Social theory has often overlooked religious studies. However, religious movements have complex and fascinating relationships with public space and communities. They may transform set physical spaces into 鈥榠dentity spaces鈥�, constructing non-normative beliefs within existing societal structures (Beckford, 2009).

Glastonbury is a centre for Paganism, alongside over 70 other religions and spiritualities (Unity Through Diversity, 2018). Paganism is a diverse and pluralistic tradition. It can represent different things to different people, and encompasses a variety of related beliefs. Pagan traditions may include a focus on nature, and unity between humanity and nature. It may include Goddess spirituality, resistance against societal binarism (good/evil), and developing a 鈥榟igher consciousness鈥� (Greenwood et al., 2008, p.187).

Glastonbury鈥檚 landscape has, in fact, been described as an 鈥榓ctive participant鈥� in its spirituality (Bowman, 2005, p.181). For example, Glastonbury is home to the first official Goddess Temple. It was potentially the site of a Druid University, and is rumoured to be the resting place of King Arthur, a Pagan and Christian figure. My area of study, the Glastonbury Experience Courtyard, is the birthplace of Glastonbury Trust, set up to advance education and religion (Unity Through Diversity, 2018).

Methodology

I collected a sample of 23 commercial signs in Glastonbury Experience Courtyard.

I coded the data for themes, and observed the quantitative occurrence of each theme, alongside how often the themes appeared together. This complemented the qualitative analysis of the construction of signs, based upon Kress and van Leeuwen鈥檚 (2021) Reading Images: The Grammar of Visual Design.

I also conducted a semi-structured interview with the Avalon Pioneer Minister, to compare the interviewee鈥檚 perception of religion in Glastonbury with my findings.

Findings and Discussion

Four themes emerged from the data: Healing and Transformation, Goddess Spirituality, Nature, and Esotericism. The most frequently occurring theme was Healing and Transformation. The Healing theme occurs alongside explicit mention of Shamanism 25% of the time, whilst also occurring alongside Goddess and Earth spirituality; all of which are often thought to be related to Pagan beliefs (Greenwood et al., 2008).

Glastonbury Experience Courtyard could be considered a spiritual identity space (Beckford, 2009), marked with its purpose of Healing and Transformation. The purpose of healing is characteristic of modern religious movements, where personal growth and enlightenment are positioned as attainable, particularly in movements related to New Age spirituality (Beckford, 2009) – with which Glastonbury has strong connections (Bowman, 2005).

Furthermore, 58% of Healing themes occur alongside Esotericism. As Greenwood et al. (2008) suggest, perhaps this connects spiritual transformation to eventual 鈥榟igher consciousness鈥� and deeper knowledge. This representation is attested in the Avalon Pioneer Minister鈥檚 suggestion that Glastonbury is a 鈥榯hin place, where the spiritual realm and the real realm maybe meet鈥�.

The idea that the Healing identity space results in esotericism is similarly prominent in the qualitative analysis of the Courtyard Entrance sign.

Kress and van Leeuwen (2021) suggests that movement across a sign constructs a visual metaphor of time. Glastonbury Courtyard鈥檚 entrance sign reflects a movement through 鈥楾ransformation鈥� to 鈥業nspiration鈥�, where 鈥業nspiration鈥� is positioned as the 鈥榗rucial鈥� new state. The entrance sign to the Courtyard not only represents transformation, but is embodied within the public space: one has to physically move beneath the sign to reach the identity space.

Along the vertical axis, the natural landscape is positioned as the higher power, in relation to potential 鈥楾ransformation鈥�. Nature, unlike the other themes, never occurs alone. This could reflect the idea that the Courtyard is resisting the traditional dualism of human nature and nature, in order to 鈥榙evelop a natural way of living in harmony with yourself, with the Moon, with her Nature鈥︹��, which will, in turn, exemplify its 鈥榟ealing powers鈥�. This resistance to dualism is not only characteristic of some Pagan traditions (Greenwood et al., 2008), but increasingly characteristic of new religious movements – where all meaning is 鈥榬ooted in our physicality鈥� (Beckford, 2009, p.207).

Furthermore, there is a strong connection between Goddess Spirituality and Nature. 62.5% of Goddess themes co-occur with Nature, often describing the reclamation of natural space to bring 鈥楪oddess Alive in Her world鈥�. This can be seen in the signs below.

The vertical construction of signage reflects a movement upwards towards 鈥榠deal reality鈥� (Kress and van Leeuwen, 2021). In sign 1, the ideal reality is 鈥榖ringing Goddess Alive鈥�, and the current reality – and thus means for transformation - is represented as the physical Goddess Temple, 鈥榣oving artists, designers鈥︹��. In sign 2, there are 27 times more female names/titles than male. As the Avalon Pioneer Minister stated, Pagan beliefs often focus on 鈥榬ebalancing the male-female鈥�; in this case, both spatially and linguistically.

Conclusion

As Bowman (2005) suggested, the physical landscape is an 鈥榓ctive participant鈥� in Glastonbury鈥檚 spirituality – and seemingly the linguistic landscape is too. This project demonstrates that public space and religious expression can have an inherently linguistic relationship. Glastonbury Courtyard uses language and its spatial positioning to construct a spiritual identity space; a site of transformation, and movement towards 鈥榟igher consciousness鈥�. Many of the beliefs seem to relate to various Pagan traditions. There is a focus on deconstructing binarism, particularly in relation to human nature and nature, and 鈥榬ebalancing the male-female鈥�. The themes are interconnected, which establishes the traditional 鈥榠nward solidarity鈥� that often characterises alternative spiritual movements (Beckford, 2009). Evidently, the connection between Linguistic Landscaping and religious movements could provide further insight into the construction of identity in public space.

References

Beckford, J. (2009). Social Theory and Religion. Cambridge: Cambridge University Press.

Ben-Rafael, E., Shohamy, E., Amara Hasan, M., Trumper-Hecht, N. (2008). 鈥淟inguistic Landscape as a Symbolic Construction of Public Space: The Case of Israel鈥�. International Journal of Multilingualism, 3(1), p.7–30.

Bowman, M. (2005). 鈥淎ncient Avalon, New Jerusalem, Heart Chakra of Planet Earth: the Local and the Global in Glastonbury鈥�. Numen, 52(1), p.157–190.

Greenwood, S., Harvey, G., Simes, A., & Nye, M. (2008). 鈥淐urrent research of paganism and witchcraft in Britain鈥�. Journal of Contemporary Religion, 10(2), 185–192.

Kress, G., & van Leeuwen, T. (2021). Reading Images: The Grammar of Visual Design (3^rd Ed.). London: Routledge.

Unity Through Diversity. (2018). Faiths and Paths in Glastonbury: Christianity.

Unity Through Diversity. (2018). The Glastonbury Experience.